"Det var en liten milstolpe i karriÀren", sÀger Ted Esplund om genombrottet med Encrochat. Ted Esplund Àr polisens nationella samordnare för Encrochat-materialet.
VÄren 2020 och de hÀndelser som sedan följde lÀr polismannen Ted Esplund inte glömma i första taget.
â Det gick en liten rysning genom kroppen nĂ€r jag sĂ„g vad som kom in till oss, berĂ€ttar han.
Ted Esplund Àr projektledare vid polisens Nationella operativa avdelning, Noa, för information frÄn Encrochat. Bakgrunden Àr att fransk polis i fjol lyckades forcera krypteringen i Encrochat-telefoner som anvÀnts av tusentals kriminella i Europa.
I mars 2020 fick Ted Esplund för första gÄngen veta att nÄgot var pÄ gÄng. DÄ gav Europol muntlig information om vad polisen i Frankrike jobbade med.
â Ărligt talat var jag skeptisk. Encrochat var inte den största plattform för kriminella som jag sett och mina förvĂ€ntningar var lĂ„ga.
Men han skulle snart Àndra uppfattning. I april började fransk polis överföra material till sina kollegor i Sverige. Ted Esplund hÀpnade nÀr han fick klart för sig vilken enorm sprÀngkraft informationen bestod av.
â Ăver en natt fick vi tillgĂ„ng till kommunikation mellan hundratals kriminella. För en gĂ„ngs skull var det vi inom polisen som hade övertaget, det var en liten milstolpe i karriĂ€ren, sĂ€ger han.
LĂS MER: Avslöjandet som sĂ€nde chockvĂ„gor genom den undre vĂ€rlden.
Ibland har hÄrda ord utvÀxlats mellan Encrochat-anvÀndarna.
Poliserna pÄ Noa kunde konstatera att flera mord var nÀra förestÄende. Första prioritet var att ge skydd Ät de som skulle dödas. Sedan drog man igÄng förundersökningar med mÄlet att snabbt fÄ stopp pÄ de vÀrsta brottslingarna och utreda de grövsta brotten.
En avgörande punkt var att ta reda pÄ vilka som anvÀnt telefonerna. Alla med Encrochat hade ett kodnamn nÀr de kommunicerade med varandra men vilka som lÄg bakom pseudonymerna var oklart. Genom att granska telefonernas positioner och uppgifter i meddelandena som kunde bindas till specifika individer kunde poliserna fÄ fram deras verkliga identiteter.
Under augusti och september 2020 hade utredningarna kommit sÄ lÄngt att polisen kunde frihetsberöva personer. Arbetet har nu nÄtt en fas dÀr tingsrÀtterna tar över.
â Det kommer hela tiden nya Ă„tal och domstolarna Ă€r inne i ett intensivt skede. Det pĂ„gĂ„r eller ska pĂ„börjas rĂ€ttegĂ„ngar som gĂ€ller till exempel mord och mordförsök i Norrköping, Ărebro och Stockholm, uppger Ted Esplund.
Automatvapen och sprÀngmedel som Uppsalapolisen beslagtog 2020 i en Encrochat-relaterad utredning.
Har ni uttömt all information frÄn Frankrike?
â Nej, arbetet fortsĂ€tter, fast nu mot kriminella pĂ„ lĂ€gre nivĂ„. Det handlar om möjliggörare som penningtvĂ€ttare eller lagerhĂ„llare av narkotika. Det kommer att ta lĂ„ng tid innan vi Ă€r igenom allt material.
Just nu hanterar rÀttsvÀsendet nÀrmare 150 Àrenden med bevisning frÄn Encrochat. Polisen anser sig ha bundit drygt 500 personer till olika brott och 230 av dem har frihetsberövats. Om man förutsÀtter att de 230 frihetsberövade sitter i hÀkte och inte i fÀngelse sÄ tar de upp mer Àn var tionde av landets 2 200 hÀktesplatser.
Trots att Encrochat inneburit ett drÄpslag mot den organiserade brottsligheten ligger den knappast i spillror. En orsak Àr att vissa kriminella grupperingar anvÀnder andra plattformar för sin kommunikation. Men Ted Esplund konstaterat att Ätminstone de nÀtverk som haft Encrochat Àr rejÀlt tilltygade idag.
Foton som Encrochat-anvÀndare skickat mellan varandra.
För ett Är sedan kom en ny lag i Sverige som utökar polisens rÀtt till hemlig dataavlÀsning. Polisen kan till exempel skicka in trojaner i en mobil eller dator för att registrera samtal, bilder och textmeddelanden. Det krÀvs dock att den aktuella personen misstÀnks för allvarlig brottslighet. Skillnaden med Encrochat-avslöjandet Àr att fransk polis fick tillstÄnd att pÄ bred front ta ut alla meddelanden som fanns, oavsett vilka brott som anvÀndarna misstÀnktes för.
Hittills har informationen frÄn Encrochat resulterat i ett tjugotal domar i Sverige och det lÀngsta fÀngelsestraffet ligger pÄ 18 Är. Flera advokater har begÀrt att Encrochat ska underkÀnnas som bevisning. De anser att informationen tagits fram med metoder som strider mot svensk lag. Men Ted Esplund menar att det inte spelar nÄgon roll eftersom rÀttsvÀsendet i Frankrike gett klartecken till insatsen.
Jale Poljarevius, tillförordnad underrÀttelsechef vid Uppsalapolisen, tycker det Àr mÀrkligt att försvarsadvokater försöker stoppa Encrochat-materialet.
Jale Poljarevius, t f underrÀttelsechef vid Uppsalapolisen, Àr kritisk till invÀndningarna.
â Encrochat har utlöst smĂ„tt desperata Ă„tgĂ€rder frĂ„n advokaterna. De brukar hĂ€nvisa till att vi har fri bevisföring, det vill sĂ€ga att parterna i en rĂ€ttegĂ„ng fĂ„r Ă„beropa all bevisning de kan fĂ„ fram. Efter att Encro-bevisningen dök upp vill advokaterna plötsligt att den rĂ€tten ska upphĂ€vas eftersom den Ă€r negativ för deras klienter.
Materialet frÄn Encrochat har dock godtagits av flera domstolar. Enligt vad UNT erfar finns Àn sÄ lÀnge bara en dom med Uppsala-anknytning, ett mÄl om knarkrelaterad penningtvÀtt. TingsrÀtten bedömde att Encrochat-meddelandena höll som bevisning och alla Ätalade fÀlldes. Dessutom pÄgÄr just nu en rÀttegÄng med Uppsalaanknytning dÀr Enchrochat-bevisning anvÀnds och dÀr 58 personer Àr Ätalade.
Svensk polis kommer att fÄ tillgÄng till ett enormt dekrypterat material frÄn plattformen Sky ECC. Det meddelade nyligen Linda Staaf vid polisens nationella operativa avdelning.
I veckan meddelade svensk polis att man ska fÄ tillgÄng till meddelanden som kriminella utvÀxlat pÄ plattformen Sky ECC.
Poliser i flera lÀnder har tillsammans knÀckt koden till Sky ECC. Enligt en preliminÀr bedömning kan det materialet vara dubbelt sÄ stort som innehÄllet i Encrochat.
Jale Poljarevius tror att fler genombrott med dekrypteringar Àr att vÀnta. Han konstaterar att Encrochat-avslöjandet innebÀr ett mycket tungt slag mot de kriminella.
â Jag tror aldrig vi haft ett sĂ„ stort avslöjande inom polisen som Encrochat, sĂ€ger Jale Poljarevius.