Polisen ökar kampen mot knarket

Att använda narkotika är olagligt. För att spåra upp och döma personer som använder narkotika tar Uppsalapolisen i allt högre utsträckning blod- och urinprover på misstänkta. 2008 genomförde polisen i Uppsala län 2 188 sådana provtagningar, 31 procent fler än året innan.

I ungefär åtta av tio fall hittas spår av narkotika, vilket kan leda till att den ertappade döms för ringa narkotikabrott.
- Tidigare har vi arbetat mer med att leta efter och beslagta narkotika. Fördelen med provtagningar är att de ger svar på om en person använt narkotika, och bevisningen är stark när personen ska dömas, säger Magnus Hänström, chef för Uppsalapolisens gatulangningsenhet.
- Det är även ett bra instrument för att fånga upp okända missbrukare och påvisa ett vårdbehov. Vi kan då slussa missbrukaren vidare till exempelvis socialtjänsten.

Med tiden har polisen i Uppsala kommit att inrikta sig mer mot ungdomar. Under 2007 togs prover på 322 personer mellan 15 och 19 år. I fjol steg siffran till 377 ungdomar.
Polisen koncentrerar sig mer på yngre för att man vill stoppa missbruket så tidigt som möjligt. En annan orsak är att det är lättare att få information från unga missbrukare än från mer härdade narkomaner vid utredningar av narkotikahärvor.
Får polisen in tips om att en tonåring använder narkotika, till exempel har synts i missbrukarkretsar, gör man ett hembesök, vilket sker i snitt någon gång per vecka.
- Vi för ett samtal med ungdomen och föräldrarna för att höra om uppgifterna verkar stämma. Får vi fram minst två av varandra oberoende faktorer som pekar på att tonåringen är inne i ett missbruk anses det utgöra skälig misstanke och vi har då rätt att göra en provtagning, säger Magnus Hänström.

Det vanligaste preparatet bland ungdomar är cannabis, det vill säga hasch och marijuana. Ett positivt provsvar kan få kännbara konsekvenser. Föräldrarna informeras och socialtjänsten kopplas in. För att kontrollera om missbruket fortsätter kan skolan begära urinprover.
Straffet blir oftast böter och ibland en skyldighet att gå ett haschavvänjningsprogram. Dessutom blir det en notering i belastningsregistret vilket gör det svårare att ta körkort och att få vissa arbeten.

Givetvis finns även en integritetsfråga kring provtagningarna. Den som blir ombedd att lämna ett prov kan inte komma ur situationen genom att vägra. Ofta tas en person in till polisstationen utifrån att polisen tycker att han eller hon ser påverkad ut.
Men ibland gör polisen missbedömningar, och provsvaren från dem som tas in av gatulangningsenheten visar att ungefär 20 procent inte hade narkotika i kroppen.
- Det är vanligt att vi tar ett prov från någon som medgett missbruk men får ett negativt provsvar för att narkotikan hunnit gå ur kroppen. Jag tror det är mycket ovanligt att vi tar prover från någon som är oskyldig, hävdar Magnus Hänström.