Biträdande rikspolischefen Mats Löfving uttalande i Ekot i lördags om att det finns ett 40-tal klaner i Sverige väckte stor uppmärksamhet. Enligt polisen återfinns två släktbaserade nätverk med klanliknande struktur i Uppsala. Ytterligare ett nätverk kan eventuellt räknas in, beroende på vad som klassas som släktbaserade nätverk. Det säger Jonas Eronen, presstalesperson vid polisen. Men polisen motsätter sig benämningen klaner.
– Det vi säger lokalt är att det finns släktbaserade kriminella nätverk med en klanliknande struktur. Men vi går inte så långt att kalla dem klaner, säger Jonas Eronen.
Varför inte?
– Klansamhällen finns ofta i delar av världen där det saknas en stat eller där staten är väldigt svag. I ett sånt samhälle har statens funktion upphört och klanens medlemmar bistår istället så att samhället fungerar. Där är vi inte i Uppsala.
Anledningen till att det tredje nätverket inte automatiskt tillhör samma kategori är att det inte har släktband i samma omfattning som de två andra, där i princip samtliga medlemmar är släkt förutom några utomstående som befinner sig i nätverkets periferi.
Nätverken är utspridda i Uppsala men har sin kärna koncentrerad till ett visst område. Var grupperna befinner sig vill Jonas Eronen inte avslöja. Men polisen har en bra bild över nätverkens organisation och sysselsättning. Narkotika är en röd tråd, men det är långt ifrån den enda inkomstkällan för nätverken.
– Vår underrättelseinformation kring de här nätverken är omfattande, vad de sysselsätter sig med och hur de tjänar pengar. Det kan vara allt från bidragsbrott och tillgreppsbrott till utpressning eller annat man kan tjäna pengar på. Det går lite i vågor vad som funkar bäst.
Nätverken är inte nya i Uppsala. De har funnits i Uppsala i minst 15-20 år, enligt Jonas Eronen.
Tystnadskulturen som råder i nätverken och vittnens ovilja att berätta vad de sett försvårar polisarbetet avsevärt.
– Vi jobbar hela tiden mot det men tystnadskulturen är ett problem. Det finns inga vittnesmål i de här miljöerna.
Hur stort problem är det?
– Det är ju svårt från början och plockar man då bort det ena benet, vittnesmålet, blir pallen ostadig. Samtidigt finns det ett dilemma i att beviskraven hela tiden blir större, säger Jonas Eronen.
Jonas Eronen bekräftar att grupperingarna med bas i Uppsala har kontakter både nationellt och internationellt, men vill inte specificera närmare var kontakterna befinner sig.
Hur stor risk är det att allmänheten i Uppsala hamnar i kläm i de här konflikterna?
– Den analysen har jag inte klar för mig så det kan jag inte svara på. Allting beror ju på, men är man på fel plats vid fel tidpunkt... Men jag kan inte göra någon sådan bedömning.
UNT har sökt biträdande rikspolischef Mats Löfving för en kommentar om problematiken i Uppsala, men han avböjer att uttala sig. Jonas Beltrame-Linné, pressekreterare på polisens nationella mediecenter, svarar i ett mail:
"Det som är utmärkande för släktbaserade kriminella nätverk är just den systemhotande kriminaliteten genom bland annat korruption. Det kan handla om att man tar sig in i den lokala politiken, i myndigheter och organisationer. Ett exempel på det kan vara tillståndsgivning på felaktiga grunder, falska intyg eller en osund konkurrens på olika sätt".
UNT har även sökt regionpolischef i Polisregion mitt Carin Götblad, men hon avböjer också att kommentera.