"Prioriteringslistor är viktiga"
Göran Hägglund (KD), socialminister med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågor, behövs nationella prioriteringslistor där det slås fast vad sjukvården ska satsa på och vilka behandlingar som ska prioriteras ner?
Foto: Rolf Hamilton
Det är även viktigt att vi har en gemensam syn på prioriteringar i hela landet, det bör inte vara så att man prioriterar på ett sätt i Dalarna och på ett annat sätt i Uppsala.
Bör riktlinjer för prioriteringar fastställas av politiker?
- Den medicinska professionen har ofantligt mycket att bidra med men det är viktigt att medborgarnas företrädare, det vill säga politikerna, deltar i diskussionen så att man kommer utanför klinikväggarna.
Det finns stora olikheter över landet vad gäller vem som får behandling för vad och vad de olika landstingen prioriterar. Hur ska det motverkas?
- Ett sätt är de öppna jämförelser som görs mellan landstingen. Det är ett mjukt verktyg men otroligt verksamt. Ingen vill ligga längst där nere. Tillsyn och granskning är andra instrument. Vid Karolinska sjukhuset finns nu en överinskrivning av patienter och om de inte gör något åt situationen kan de som en yttersta åtgärd få böter. I övrigt är det landstingsledningarna som ska ställas till svars och röstas bort om de inte lyckas komma till rätta med problemen.
1997 bestämde riksdagen vilka riktlinjer som ska gälla vid prioriteringar. Varför har det hänt så lite inom landstingen sedan dess?
- Att göra prioriteringar tillhör det allra svåraste, inte minst på hälso- och sjukvårdens område, därför är det besvärligt att diskutera det. De som arbetar inom sjukvården behöver känna ett stöd från människor utanför professionen om att de gör rätt och att det är i samklang med vad människor i allmänhet tycker och tänker.
Tycker du att sjukvården har nått taket för vad den kan göra eller ligger det mer i framtiden att man måste börja ta bort olika insatser av ekonomiska skäl?
- Det här ställs på sin spets när det kommer nya, dyra läkemedel och någon individ inte får tillgång till dem. Det skakar om och det kanske är bra för då får man till stånd en diskussion. Vi närmar oss diskussionen när det gäller att prioritera bort även inom andra delar av vården men vi är inte riktigt där än.
FAKTA
1997 lade riksdagen fast riktlinjer för prioriteringar inom sjukvården och vilka etiska principer som ska gälla. Då angavs att prioriteringar måste diskuteras öppet "om förtroendet för sjukvården skall kunna upprätthållas".
I riktlinjerna listades olika prioriteringsgrupper. Vård av livshotande akuta sjukdomar placerades i prioriteringsgrupp ett, prevention och habilitering i grupp två etc.
Riksdagen bestämde att vårdbehovet inte får stå tillbaka på grund av livsstil, dvs den som exempelvis röker eller hoppar fallskärm ska ges vård på samma villkor som andra. Självförvållade skador får inte leda till negativ särbehandling och ålder får i sig inte vara en prioriteringsgrund. Tanken var att skapa likvärdiga villkor i tillgången till vård.
1997 lade riksdagen fast riktlinjer för prioriteringar inom sjukvården och vilka etiska principer som ska gälla. Då angavs att prioriteringar måste diskuteras öppet "om förtroendet för sjukvården skall kunna upprätthållas".
I riktlinjerna listades olika prioriteringsgrupper. Vård av livshotande akuta sjukdomar placerades i prioriteringsgrupp ett, prevention och habilitering i grupp två etc.
Riksdagen bestämde att vårdbehovet inte får stå tillbaka på grund av livsstil, dvs den som exempelvis röker eller hoppar fallskärm ska ges vård på samma villkor som andra. Självförvållade skador får inte leda till negativ särbehandling och ålder får i sig inte vara en prioriteringsgrund. Tanken var att skapa likvärdiga villkor i tillgången till vård.
Så jobbar vi med nyheter