Prisad skolmodell skrotades

Skolinspektionen anser att Uppsala kommuns sätt att omfördela pengar mellan starka och svaga skolor är ett föredöme. Men kommunen ändrade modellen vid årsskiftet.

Uppsala2014-01-23 07:41

Enligt Skolinspektionen lever få kommuner upp till regelverket som säger att de ska kompensera skolor ekonomiskt där skillnaderna i betyg på grund av social bakgrund är stora. Ett 30-tal kommuner har undersökts. Bland dem står Uppsala ut.

Skolinspektionen tar Gottsundaskolan som ett positivt exempel. Skolan har fått upp till 30 000 kronor extra per elev och år för att kompensera för sociala faktorer. Det har gjort att skolan kunnat hålla en högre lärartäthet som förbättrat meritvärdet från 198,6 till 222,7 poäng på fyra år.

Vid årsskiftet ändrade dock kommunen modellen. Två av fyra kriterier för att få strukturersättning togs bort både inom grundskolan och förskolan.

Socialdemokraterna som redan tidigare varit starkt kritiska till att omfördelningen ändras är än mer kritisk idag.
– Effekten blir att de skolor som har mest behov av resurser får mindre. De måste börja minska på antalet lärare mot tidigare. Skolor med bättre förutsättningar får mer pengar. Det är riktigt dåligt, säger Bengt Sandblad (S), andre vice ordförande barn- och ungdomsnämnden.

Tyckte inte Skolinspektionen att den tidigare modellen var otydlig?
– Nej. Det var alliansen och några rektorer ansåg att den var otydlig. Skolinspektionen sade inget om modellen bara att det fanns kritik mot den i kommunen. Hade den varit dålig så skulle den inte framhållits som bra nu.

Kommunalrådet Cecilia Forss (M) som är ordförande i nämnden och förespråkare för den nya fördelningsmodellen tycker att Bengt Sandblad är fel ute.
– Skolorna får fortfarande pengar för sociala faktorer. Men inte lika mycket. Skolinspektionen säger inget om att en viss summa ger ett visst resultat som socialdemokraterna tycks tro, säger hon.

Hon anser att det främst är nya arbetssätt som gjort att Gottsundaskolan höjt sina resultat och är kritisk till att Skolinspektionen bara tittat på en skola i kommunen i sin undersökning.
– Det finns flera skolor som får mycket i strukturersättning men som inte höjt sina resultat i samma grad, säger hon.

Cecilia Forss är inte emot att kompensera svaga skolor, men anser att pengarna ska vara mer rättvist fördelade.
– Det finns skolor som har låga resultat men inte får något strukturstöd alls. Det får de med vår nya modell, säger hon.

FAKTA

Den modell för fördelning av strukturersättning som Skolinspektionen framhåller som bra infördes i Uppsala år 2004. Tanken var att omfördela pengar mellan starka och svaga skolor utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, om familjen har invandrarbakgrund, försörjningsstöd eller är ensamstående med barn.

I den nya modellen som börjat gälla i år har kriterierna försörjningsstöd och ensamstående med barn tagits bort.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om