Det visar forskare vid Tsukuba universitet i Japan, Uppsalafilialen av Ludwiginstitutet för cancerforskning och Science for Life laboratory vid Uppsala universitet i en studie som publiceras tidskriften Science Signaling.
– Förhoppningvis kan detta protein bli måltavla för framtida läkemedel för att förhindra fortsatt tillväxt och spridning av dottertumörer vid denna svårbehandlade form av bröstcancer. Flera problem måste dock lösas innan detta kan bli möjligt, säger Carl-Henrik Heldin, professor i molekylärbiologi vid Uppsala universitet och chef för Uppsalafilialen av Ludwiginstitutet.
Den tumörform som forskarna har studerat kallas för trippelnegativ bröstcancer och är känd för att ha ett mer aggressivt förlopp och betydligt sämre prognos än andra typer av bröstcancer.
Namnet trippelnegativ har den fått av att cancercellerna saknar ”mottagarstationer”, så kallade receptorer, för de både hormonerna östrogen och progesteron som för proteinet Her2. Som en följd är trippelnegativ bröstcancer – till skillnad från andra bröstcancerformer – varken känslig för hormonebehandlingar eller för läkemedel som blockerar Her2.
– För att kunna förbättra prognosen vid trippelnegativ bröstcancer är det därför viktigt att i detalj kartlägga de molekylära mekanismerna för tumörens tillväxt och spridning och därmed också om tumören har några svaga punkter som kan fungera som måltavlor för nya behandlingar, säger Carl-Henrik Heldin.
I studien tror sig forskarna ha hittat just en sådan måltavla i proteinet MAFK.
I odlade cancerceller från såväl patienter med trippelnegativ bröstcancer som från möss med mer aggressiv bröstcancer finns höga halter av MAFK-proteinet.
Men inte nog med det. I musmodeller för trippelnegativ bröstcancer stimulerade MAFK cancertumörens tillväxt och uppkomsten av dottertumörer. När MAFK-halterna sänktes minskade däremot tumörernas tillväxt rejält och än mer spridningen av dottertumörer.
– En stor utmaning nu blir att få fram läkemedel som riktar sig direkt mot MAFK-poteinet, som fungerar som en så kallad transkriptionsfaktor inne vid cellkärnan. Att hitta substanser som verkar långt inne i cellen är betydligt svårare än att ta fram läkemedel mot receptorer på cellernas yta, säger Carl-Henrik Heldin.
Möjligen kan en genväg bli ett läkemedel som påverkar ett annat protein, GPNMB, som i tidigare studier har kopplats till ökad risk för dottertumörer och försämrad överlevnad vid flera cancerformer.
– I studien visar vi att MAFK-proteinet stimulerar just genen för GPNMB. Andra forskare har utvecklat antikroppar mot GPNMB-proteinet som redan prövas på cancerpatienter, säger Carl-Henrik Heldin.