Gigantiska plastburkar stÄr pÄ en hylla bakom disken pÄ trÀningsanlÀggningen KraftkÀllan i BolÀnderna. De ser ut som vitaminburkar i monsterformat och innehÄller proteinpulver, med valbara smaker av choklad, jordgubb och vanilj. I ett kylskÄp finns fÀrdiga proteindrycker - smÄ tetror och glasflaskor stora som en hel mÄltid.
- ElitmotionÀrer Àr vÄr största grupp, men Àven vanliga motionÀrer tar proteindryck som mellanmÄl, sÀger Chris Vargenberg, trÀningsansvarig pÄ KraftkÀllan.
Bland muskelbyggare med höga ambitioner har proteindrinkar varit vanliga Ànda sedan 1970-talet. Proteiner ger byggstenar för att reparera musklerna som bryts ner under hÄrd trÀning. PÄ senare tid har Àven hockey- och fotbollsspelare och andra idrottare börjat med proteintillskott.
Norrmejeriers proteinprodukter vĂ€nder sig till vanliga motionĂ€rer och har gjort proteinbranschen mer mainstream. Men den hĂ€r typen av tillskott Ă€r fortfarande inte sĂ„ spritt, enligt Torbjörn Ă
kerfeldt, lÀkare pÄ Akademiska sjukhuset som forskat om proteintillskott och nÀringsdrycker.
VardagsmotionÀrer har hittills mest hÄllit sig till sportdrycker som ger snabba kolhydrater. Dit hör dock inte energidryckerna som utöver sockerlösningar innehÄller en hög koncentration av koffein och ibland aminosyran taurin. Energidrycker Àr inte tÀnkta för idrottare, utan för folk som vill bli pigga.
Torbjörn Ă
kerfeldt tycker att de som styrketrÀnar fokuserar för mycket pÄ protein och att de som konditionstrÀnar fokuserar för mycket pÄ kolhydrater.
- Kroppen tar upp bÀgge bÀttre i kombination. Protein och kolhydrater fungerar som lagspelare tillsammans, sÀger han.
TrÀnar man varje dag hinner kroppen inte fylla pÄ energilagren om man inte fÄr i sig kolhydrater och protein. Men alla typer av ÄterhÀmtningsdrycker mÄste tas snabbt efter trÀningen för att ha bÀst effekt.
Agneta Andersson Àr dietist och lektor pÄ institutionen för kostvetenskap i Uppsala. Hon tycker att det finns fördelar med ÄterhÀmtningsdrycker för idrottare.
- Det Àr koncentrerat och praktiskt, man kan tajma intaget. Men man kan lika gÀrna dricka mjölk och Àta en smörgÄs, sÀger hon.
För vanliga motionÀrer Àr extra proteintillskott en onödig kostnad, tycker Agneta Andersson.
- Man eldar för krÄkorna.
Musklerna hinner ÄterhÀmta sig ÀndÄ om man inte trÀnar varje dag. Om kroppen fÄr mer protein Àn den behöver anvÀnds det som brÀnsle i stÀllet för byggnadsmaterial. Och sÄ kissar man ut dyra preparat.
Fakta
Efter hÄrd trÀning minskar kroppens glykogenförrÄd, det vill sÀga de lagrade kolhydraterna i muskler och lever. Det tar ungefÀr ett dygn för kroppen att ÄterstÀlla muskelglykogenet helt och det krÀver en stor mÀngd kolhydrater. Dessutom behöver musklerna byggnadsmaterial i form av protein.
De flesta proteintillskott innehÄller vassleprotein, ett mjölkprotein som innehÄller alla livsnödvÀndiga aminosyror. Vegetabiliska alternativ innehÄller sojaprotein som anses mindre effektivt.
Proteintillskott Àr skadligt för personer med dÄlig njurfunktion.
För den som vill veta mer: Kunskapsöversikt - kost och nÀringslÀra inom idrotten, Riksidrottsförbundet, www.rf.se. Kostrekommendationer för elitidrottare, Svenska olympiska kommittén, www.sok.se.