I flertalet artiklar har UNT kunnat visa på stora brister inom den psykiatriska vården i Uppsala. Det handlar bland annat om långa väntetider, stor personalomsättning och flertalet självmord i samband med psykiatrisk vård.
Nu väcks kritik mot psykiatrin även på nationell nivå, rapporterar Sveriges Radio. Regeringens tidigare psykiatrisamordnare och en av de som byggt upp dagens psykiatriska vård, Anders Printz, kritiserar nu sina egna beslut. Bland annat kräver han nu att psykiatrisk vård ska kunna ges i hemmet och att antalet tvångsåtgärder, exempelvis bältning, ska minska kraftigt.
– Jag tycker att det är ett stort problem att vi inte vet hur många tvångsåtgärder som vidtas. Jag anser att Socialstyrelsen, Socialdepartementet och landstingen inte på ett tillräckligt sätt har tagit ansvar för den frågan, säger Anders Printz till Sveriges Radio.
Prinz menar vidare att den psykiatriska vården har "utvecklats uppifrån" och inte utifrån patienter och anhöriga. Han menar att för många patienter möts av en kultur som säger "vi kan inte hjälpa dig" och att den psykiatriska verksamheten måste göras om från grunden. I en sådan omgörning ska man utgå från patienter och anhörigas berättelser.
Anders Printz slutade som psykiatrisamordnare för två år sedan och är i dag kanslichef på Vårdförbundet. Det är en fortsatt kontakt med patienter och personliga erfarenheter från personer i hans närhet som haft kontakt med psykiatrin som fått Anders Printz att omvärdera sin syn på hur psykiatrin ska fungera.
I lördagens UNT riktade psykiatrispecialisten Tuula Wallsten även hon kritik mot psykiatrin på nationell nivå.
– På många håll handlar det i slutenvården nästan enbart om medicinering eftersom man saknar resurser till övrig behandling. Det finns för lite personal och för få vårdplatser, sade Tuula Wallsten bland annat.
Hon kritiserade även den stora psykiatrireformen från 1995 som bland annat gick ut på att patienter inte skulle vara inlagda utan få stöd ute i samhället. Det här ledde till att psykiatrin fick minskade resurser och som helhet får reformen ses som ett misslyckande, enligt Tuula Wallsten.