Patienten Ellinor, som egentligen heter något annat, etablerade en kontakt med den nu anklagade psykologen för drygt ett och ett halv år sedan. Ellinor berättar att hon på skolavslutningen i nionde klass blev gruppvåldtagen av flera av hennes dåvarande klasskamrater. Under lång tid hade hon varit utsatt för mobbing och efter gruppvåldtäkten fick hon alla emot sig och fick höra att det som hade inträffat var en lögn. Ellinor valde därför att inte polisanmäla, trots upptagna bevis på gynakuten. Hon försökte i stället förtränga det som hänt. Senare blev hon diagnostiserad att hon på grund av våldtäkten utvecklat posttraumatiskt stressyndrom.
– Jag stängde in mig totalt och förträngde det. Men för ett och ett halv år sedan blev det ohållbart. Det gick överstyr. Jag hade utvecklat social fobi och sökte hjälp på psykiatrin på Akademiska, berättar Ellinor.
Efter lång väntetid fick hon i juni förra året en tid hos en psykolog. Ellinor tyckte att psykologen verkade bra, men hon upplevde ändå det hela som väldigt jobbigt.
– Jag fick öppna upp mig och släppa på alla gränser. Jag blev tvungen att berätta och prata om saker som jag inte hade pratat om på tio år. Jag var tvungen att lita på att psykologen inte trodde att jag ljög som alla andra tidigare trott, säger Ellinor.
Hon och psykologen träffades en gång i veckan och det tog lång tid för Ellinor att bli bättre. Under behandlingen drabbades Ellinor av svår astma och allergi och fick ett kraftigt sänkt immunförsvar. Hon fick ofta uppsöka vård på både sjukhus och vårdcentral. Vårdtillfällena hade ingenting att göra med den vård hon fick på psykiatrin förutom att hon ibland fick boka om sina psykologtider.
– Min psykolog frågade ofta varför jag fick ställa in, vilka läkare jag träffade, vad läkaren sagt och så vidare. Och då berättade jag alltid vad det var, öroninflammation och sådana saker, säger Ellinor.
Av en vän som arbetar i vården hade Ellinor hört att det är bra att beställa hem en journallogg så man ser att ingen obehörig går in och läser ens journal. När journalloggen i maj månad skickades hem till Ellinor fick hon en smärre chock.
I journalloggen, som UNT tagit del av, syns att psykologen vid upprepade tillfällen, flera gånger i månaden under det gångna året varit inne och läst journalanteckningar från både andra delar av sjukhuset och olika vårdcentraler.
– Hen har uppenbarligen inte litat på mig. Psykologen var den första någonsin som jag kunde prata med om vad jag varit med om. Nu vet jag inte om jag någonsin kommer kunna öppna mig igen. Vården har brustit totalt i sitt ansvar. Jag har tappat all tillit och för mig är våldtäkten nu än känsligare än tidigare. Allt blev bara värre. Medan jag genomgick den värsta tänkbara behandlingen så verkade hennes prioritet ligga på att testa mig, eller att vara nyfiken och snoka runt som hon själv skriver, säger Ellinor.
Hon konfronterade psykologen och frågade varför personen läst hennes journaler. Till en början förnekade psykologen att det skulle ha inträffat. Men sedan skrev psykologen ett sms till Ellinor där det stod: "Jag är så otroligt ledsen! Jag har gjort ett grymt och oförlåtligt misstag som klickat mig in i din journal på områden jag inte har att göra med. Det måste ha varit illa dold nyfikenhet där och då".
I slutet av maj anmälde Ellinor ärendet till patientnämnden som skickat det vidare och just nu utreds ärendet av Akademiska sjukhusets chefsjurister. På grund av semestertider har utredningen dröjt.
Av vad Ellinor hittills fått höra från juristerna ska de aldrig tidigare ha varit med om eller ens hört talas om ett sådant här omfattande intrång.
Psykologen är fortfarande anställd på Akademiska sjukhuset.