UNT hälsar på i katthemmet på Genetikvägen i Ultuna en Öppet hus-dag. Här finns föreningen Samvetets ordförande Cecilia Bergström, engagerade volontären Owe Eriksson och kattälskaren Anna Pettersson, Uppsala.
– Jag såg på hemsidan att man kunde ta hand om hemlösa katter härifrån, säger hon, och tittar förälskat på strimmiga hankatten Lipton, medan han leker med en kattleksak på golvet. Anna Pettersson bor i stadsdelen Herrhagen, där hon har en stor balkong som hon tänker näta in för Liptons skull. Den som bestämmer sig för att adoptera en katt härifrån måste skriva under ett kontrakt där man bland annat förbinder sig att inte låta katten bli en utekatt.
– Och man måste ansvara för att de blir chippade, öronmärkta och steriliserade, säger Owe Eriksson, som ansvarar för föreningens adoptionsverksamhet.
Lipton kommer inte att behöva frysa mer i sitt liv. Men alla har inte samma tur. Många går tvärtom en plågsam död till mötes i kölden.
– Vi har fått in massor av katter på sistone. Förra veckan kom det in åtta stycken under samma dygn, säger Cecilia Bergström.
De vanligaste köldskadeställena på katter är nosar, öron och svansar. Hon berättar en skräckhistoria om katten Moira som stod och skrek desperat i en trädgård när det var 25 minusgrader.
– En privatperson tog hand om henne. Hon hade säkert varit ute en längre tid, för hon hade otroligt mycket köldskador när hon kom hit. Hon hade förfrusit öronen och halva svansen, som var som en träpinne. Senare föll både svanshalvan och öronlapparna av. Det är vad som händer om en katt inte hittar mat och skydd. All energi går åt att hålla mat och värme för att överleva. I sådan här kyla måste en katt fånga 6–8 möss om dagen, säger Cecilia Bergström.
Hennes första råd är att försäkra sig om att ens egen katt inte är lösspringande. När det är så här kallt är det viktigt att se till att katten kan ta sig in själv i huset, eller har ett varmt och skyddat ställe.
– Man kan inte släppa ut den på morgonen när man åker till jobbet och sedan låta katten vara ute hela dagen. Många katter har förfrusit sig för att ägarna inte tänker sig för.
Vad ska man göra om man ser en katt som inte verkar ha någonstans att bo?
– Man får helt enkelt handla som ens samvete bjuder och försöka bedöma situationen. En katt som är så hungrig att den äter nedfallna fågelfrön bör tas om hand, men det finns ju också katter som är rena matfriare.
Om situationen inte verkar akut kan man sätta upp lappar i närområdet.
– För ofta bor de någonstans i krokarna, säger Cecilia Bergström.