Nyligen utsåg Naturvårdsverket Maria Forslund vid länsstyrelsen i Uppsala till nationell koordinator för ett femårigt åtgärdsprogram med målet att rädda den extremt ovanliga vitryggiga hackspetten. Till vardags arbetar Maria Forslund som koordinator för hotade arter, men någon expert på just vitryggig hackspett är hon inte än så länge.
– Jag känner många som är experter på vitryggig hackspett. Men själv har jag inte ens sett den i verkligheten, bara på djurpark. Mitt första mål är att få se den, säger Maria Forslund.
Den vitryggiga hackspetten – som med sin svartvita täckning är mycket svårupptäckt i björkskogen – är enligt Naturvårdsverket en av Sveriges mest hotade fågelarter. I det åtgärdsprogram för åren 2017-2021 som tagits fram av Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen föreslås att arbetet koncentreras till fem ”fokustrakter”: Forsmark, Dalälven, Fagersta, Klarälven samt Sydvästra Värmland/Östra Dalsland. Uppsala län berörs alltså av två områden, Nedre Dalälven och Forsmark. När Maria Forslund fick kännedom om programmets fokustrakter kontaktade hon Naturvårdsverket.
– Jag tyckte att vi på länsstyrelsen i Uppsala lika gärna kunde ta på oss den nationella koordineringen.
Och så blev det. Maria Forslund ska jobba på 75 procent med uppdraget som går ut på att stödja länsstyrelserna och skogssektorn. Men hon säger att det kan vara svårt att veta säkert om programmet får önskad effekt.
– Just nu är det färre än tio häckande par i Sverige som man känner till. Det är otroligt lite, även om det har varit ännu värre. Det finns fler fåglar men det tar ett tag innan de blir könsmogna och hittar en partner, även om man gjort i ordning skogsområden för den vitryggiga hackspetten. Sedan vill man ju att de ska trivas där och inte bli störda när de häckar.
Ett sätt att mäta projektets framgång kan vara att räkna på hur många hektar lövskog som har fått skydd när åtgärdsprogrammet är utfört.
– Det finns väldigt lite lövskog i Sverige idag, samtidigt som många arter är beroende av just lövskog.
Den miljö som den vitryggiga hackspetten trivs i är samma biotop som ytterligare 200 rödlistade följearter behöver för sin överlevnad.
– Vitryggen behöver extremt stora arealer dominerade med lövskog för att trivas. Det ska vara solbelyst skog där det produceras insekter. Då fungerar det inte med tät granskog som vi har så mycket av, säger Maria Forslund och nämner att både Bergvik skog och Sveaskog är involverade i projektet som går ut på att öka arealen gammal lövskog för att hjälpa den vitryggiga hackspetten att trivas.