Ramaskri över uteblivna tillväxtpengar

I regeringens budgetförslag för 2004 går drygt 1,5 miljarder kronor till "Allmänna regionalpolitiska åtgärder". Av dessa medel tillfaller knappt 6 miljoner kronor Uppsala län, 4,4 miljoner länsstyrelsen och 1,5 miljoner samverkansorganet C-framåt.
- Det är inte tillfredsställande, för att uttrycka det milt, säger länsrådet Ulf Henricsson.
Han säger att länet förlorat på uppdelningen mellan länsstyrelsen och det nya C-framåt, att länets totala anslag i stället sjunkit med en miljon till i år.

Kräver ytterligare fem miljoner
I en skrivelse till näringsminister Ulrica Messing kräver länsstyrelsen nu ytterligare fem miljoner kronor i anslag, tre till länsstyrelsen och två till C-framåt.
- Vi behöver extra pengar redan i år, men det är möjligen för sent. Men till nästa år måste vi ha ett rejält tillskott. Våra krav är ändå småpotatis för staten då vissa län norrut får över 100 miljoner kronor, säger Ulf Henricsson.
Även näringsliv och politiker ställer sig bakom kritiken mot de låga anslagen.
— Regeringen gör inte ett dugg för vårt län, som kan bidra ännu mer till hela nationens tillväxt, säger Magnus Åkerman, Uppsvenska Handelskammaren.
— Vi klarar ett år med låga anslag, genom att till exempel skjuta på projekt, men på sikt blir det här katastrofalt för vårt tillväxtprogram, säger Bengt-Olov Eriksson (s), ordförande i C-framåts tillväxtberedning.

På regeringens initiativ
Regionala tillväxtprogram är något som initierats av regeringen. Uppsala läns program 2004—2007 klubbades för knappt två månader sedan. Kluster och innovation, entreprenörskap och företagande, kompetens- och arbetskraftsförsörjning samt internationalisering är de fyra områden som prioriteras.
UNT: Vad är det konkret som nu drabbas av sjunkande anslag från staten?
— Ingen av oss kan gå in i mer än ett större projekt varje år, säger Ulf Henricsson.
I år kommer inte länsstyrelsen att kunna stödja turistsatsningar i samma omfattning. Företagsstödet kommer också att minska.
— Till exempel så vill Enköping få i gång ett ventilationscentrum, ta till vara de kunskaper som finns kvar från tiden då Ventilation var en stor industri. Där kan vi tyvärr inte vara med.
— En större livsmedelsstudie är också på gång, att inventera all kunskap som finns på det området i länet. Men det känns nu som om det blir mer halvdant gjort, säger Ulf Henricsson.

Uppsala Bios framtid osäker
Det största färdiga projektet i tillväxtprogrammet är Uppsala Bio. Statliga Vinnova bidrar med tio miljoner kronor per år under tio år.
Finansieringen är säkrad för tre år framåt, men sedan blir det svårt att driva projektet vidare med den nuvarande anslagsnivån.
- Då går alla pengar dit och vi kan ju inte bara satsa på biotekniken, säger Magnus Åkerman.
Uppsala Bio bygger nämligen, liksom alla tillväxtprojekt, på samfinansiering. Vinnova bidrar med tio miljoner under förutsättning att man lokalt satsar lika mycket.

Messing ska bearbetas
UNT: Men om anslagen varit låga under flera år och ambitionsnivåerna är höga, borde man inte ha skrikit tidigare?
- Det är svårt att säga. Jag ser i alla fall ett utmärkt tillfälle nu i maj då Ulrica Messing bjudit in till konferens om infrastruktursatsningar i länet. Då kommer jag att trycka hårt på problemet med medel till tillväxtprogrammet, säger Bengt-Olov Eriksson.
Staten och regionen har här ett gemensamt intresse, anser samtliga.
— Sverige behöver tillväxt, och Uppsala län kan möjligen bidra till den. Men då behövs stimulans och stöd i form av regionala utvecklingsmedel, säger Ulf Henricsson.