Rasbiologin ska granskas
Forum för levande historia ska på regeringens uppdrag ta reda på vad som låg bakom rasbiologin i Sverige under 1800- och 1900-talet och vilka konsekvenser den fick.
Forum för levande historia ska bland annat göra en kartläggning och sammanställning av befintlig forskning på området samt analysera behovet av kompletterande och fördjupad forskning.
Fanns i Uppsala
Statens institut för rasbiologi inrättades 1922 i Uppsala och var det första i sitt slag i världen. En bred politisk enighet stod bakom beslutet.
Institutet hade till uppgift att rasbiologiskt studera släkters och andra befolkningsgruppers livsbetingelser och utvecklingsmöjligheter.
Institutet skulle också klargöra det biologiska arvets och miljöns betydelse för individer och folk, utreda mänskliga egenskaper och ärftliga sjukdomar.
Tanken var att man på det här viset skulle upptäcka orsakerna till bland annat brottslighet, vanart, alkoholism och sinnessjukdom.
Resor
Genom resor till olika delar av landet samlade forskarna material som därefter bearbetades med hjälp av medicinska, antropologiska och statistiska metoder. Begrepp som långskallar och kortskallar myntades.
Rashygien kom senare att bli ett av de främsta skälen till varför över 60 000 svenskar steriliserades fram till 1975
Linné bland de första
Rashygien och rasbiologi förknippas oftast med Adolf Hitler och nazismen under andra världskriget. Få känner kanske till att Carl von Linné var bland de första vetenskapsmän i världen att dela in mänskligheten i olika raser.
— Redan på 1700-talet delade Linné in människor i fyra olika grupper där den vite sattes överst och där svarta från Afrika i regel kom längst ned på skalan, säger Tore Frängsmyr, professor i vetenskapshistoria vid Uppsala universitet.
Han kan inte se något illvilligt i den rasbiologiska forskningen så som den såg ut i sin barndom. Uppgiften var helt enkelt att försöka ta reda på vad som eventuellt skilde människor åt.
Senare bar det i väg i ett slags okontrollerad indelning av människor som får långtgående konsekvenser, säger Frängsmyr.
Kunskapsluckor
Han tycker det är bra att Forum för levande historia ska kartlägga det forskningsmaterial som finns och analysera ett eventuellt behov av kompletterande forskning på området.
— Det finns luckor, framför allt gäller det 1800-talet. Då börjar även vetenskapsmän, författare, konstnärer, politiker och kyrkan att intressera sig för rasbiologin, säger Tore Frängsmyr.
Så jobbar vi med nyheter