Åklagaren begärde att Uppsala tingsrätt skulle utse ett målsägandebiträde som stöd för en tonårsflicka i samband med en utredning. Enligt åklagaren kunde det misstänkas att fickan utsatts för sexuellt ofredande.
– Flickan är bara 14 år. Jag tyckte att det var ganska klart att det behövdes ett målsägandebiträde för att stötta henne, sade kammaråklagare Annika Bokefors när UNT tidigare rapporterade om fallet.
LÄS MER: Flicka utan biträde inför sexbrottsutredning
Tingsrätten avslog emellertid begäran om målsägandebiträde och åklagaren överklagade därför beslutet till hovrätten, men där blev det tvärstopp. Enligt Svea hovrätt hade åklagaren nämligen inte rätt att överklaga beslutet. Samtidigt konstaterade hovrätten att rättsläget är oklart och att samma domstol kommit till motsatt beslut i ett liknande fall.
LÄS MER: Nekad hjälp i sexmål tas upp av högsta instans
Sedan åklagaren gått vidare med fallet, i hopp om att skapa klarhet kring vad som gäller, tog Högsta Domstolen (HD) upp ärendet på begäran av Riksåklagaren. Nu slår HD fast att hovrätten agerade korrekt när de inte tog upp överklagandet från åklagaren i Uppsala.
HD konstaterar att det är brottsoffret själv som i normala fall kan begära ett målsägandebiträde – och därför också själv har rätt att överklaga ett avslag på en sådan begäran. Däremot finns inget stöd i lagen som ger åklagaren rätt att överklaga.
Även om åklagaren har ett visst ansvar för att bevaka brottsoffrets situation betyder det inte att åklagaren kan agera som "ombud" för denne – då skulle nämligen åklagarens objektivitet kunna sättas i fråga, enligt HD. Domstolens slutsats blir att det var korrekt av hovrätten att inte låta åklagaren överklaga tingsrättens beslut.
Kammaråklagare Annika Bokefors välkomnar att det klargjorts vad som gäller. Det blir nu tydligt för målsägande att åklagarna inte får överklaga för deras räkning, konstaterar hon i en skriftlig kommentar.