Både anhöriga till personer som begått självmord samt personer vars anhöriga mördats i så kallade vansinnesdåd är starkt kritiska till att vårdinsatserna åt en allt större grupp som lider av psykisk ohälsa inte räcker till.
Ett exempel är en då 29-årig kvinna som UNT skrivit om flera gånger. Trots att hon vid många tillfällen visat ett stort våldskapital kunde hon lämna psykiatrin. Knappt ett år därefter mördade hon Lisbeth, 78.
Regionrådet Neil Ormerod (V), som är högst ansvarig för psykiatrivården i Uppsala län, svarar så här på frågan vad regionledningen gör för att komma till rätta med att personer som begår våldsbrott ändå skrivs ut från psykiatrin.
– Jag utgår från att när man skriver ut personerna så tror man inte att de är farliga, det är väldigt få som är farliga och oftast är de mest farliga för sig själva. När man skriver ut är det för att man tror att det är det bästa man kan göra i stunden.
Sjukhusledningen för psykiatrin i Uppsala län har en annan bild och menar att enbart våldsrisk hos patienten inte kan leda till tvångsvård, utan att patienten också måste uppfylla andra kriterier och motsätta sig frivillig vård innan någon kan tvångsvårdas.
Kan problemet även bero på resursbrist?
– Jo, jag tycker att allmänt som samhälle så behöver vi bestämma oss för att satsa mer på psykiatrin. Sedan är det svårt att veta hur mycket det har påverkat i varje enskilt beslut. Psykiatrin i Uppsala ska inte skriva ut personer om det finns någon misstanke om att personen kan vara farlig för sig själv eller andra. De ska följa de kliniska riktlinjerna.
Men om de har fullt?
– Då sker det prioriteringar. Men i ett sådant läge måste man hitta plats.
Under psykiatrireformen som genomfördes 1995 stängdes 20 000–30 000 slutna vårdplatser i Sverige. Tanken var att skapa ett bättre och mer inkluderande liv för dem som var sjuka, men resultatet blev i många fall det motsatta. Många blev isolerade i sin lägenhet eller vräkta och hamnade på gatorna.
Skulle det vara bättre att gå tillbaka till "mentalsjukhus" igen?
– Nej, jag tror att det är bättre om vi kan förbättra den psykiatriska vård vi har i dag. Förr byggde idén på att det fanns en viss grupp som blev sjuka och om vi bara låste in dem så vore det bäst för alla. Men så är det inte, utan vi kan alla bli sjuka någon gång. Mentalsjukhus är en förlegad tanke, säger Neil Ormerod.
Trots att det nyligen beslutades att en psykiatrisk avdelning inte ska läggas ner riktas kritik från intresseföreningen Attention mot regionledningens plan att i framtiden omvandla dyra sjukhusplatser till öppenvård. De anser att de få dygnet-runt-platser som finns kvar också behövs. Följden kan enligt dem annars bli att exempelvis fler självmordsbenägna personer hamnar på den vanliga akuten, att fler dör, och att fler anhöriga till svårt sjuka – däribland fler barn – kommer att fara illa.
Neil Ormerod vill hellre se mer tidig vård i hemmet än dygnet-runt-platser på sjukhuset, delvis av ekonomiska skäl. Förra året gick Akademiska sjukhuset back med över en miljard kronor.
– Från politiskt håll är förslaget att jobba med fler insatser i hemmet i stället. Både i Sundsvall och Örebro har ett sådant arbete varit lyckat.
Är det billigare också?
– Ja, det är billigare. Det är mycket dyrt med dygnet-runt-platser och vi har ett väldigt tufft ekonomiskt läge.
Han tycker dock inte att situationen känns hopplös.
– Nej, det är aldrig hopplöst. Just nu är det tufft men vi kommer att kunna vända utvecklingen.
Vad gör ni för att människor inte ska känna sig otrygga på stan, eller att familjer ska få se sina barn gå ner sig, skada sig själva eller andra?
– Det vi har gjort är exempelvis att öppna en telefonlinje till akuten, så den som mår psykiskt dåligt nu kan ringa dygnet runt dit. Vi har också satsat 10 miljoner mer på barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) just för att möta upp behovet att tidigt ge barn vård. Det är klart att man skulle behöva lägga mer pengar, men vi gör det vi kan i det ekonomiska läget, säger Neil Ormerod.
Han sätter nu hoppet till att staten ska börja betala för den dyra rättspsykiatriska vården i länet som i dag bekostas av regionen.
Det senaste året har kostnaderna för rättspsykiatrin fördubblats och uppgår nu till 273 miljoner kronor i länet, något som går ut över den vanliga psykiatrivården. Regionen har i dag rättspsykiatriska platser i Jälla, platser de hyr i andra län och när det är fullt används även regionplatser på Akademiska sjukhuset.
– Den rättspsykiatriska vården behöver allt fler platser ju fler som döms och ju längre vårdtiderna blir. Jag tycker staten borde stå för kostnaden. Om staten dömer personer till rättspsykiatrisk vård så borde staten också betala regionen för det, säger Neil Ormerod.
Påverkar det här regionens vanliga psykiatrivård?
– Det ska inte drabba psykiatrin särskilt, men det är klart att det drabbar sjukhuset och regionen. Kostnaden för rättspsykiatrin utgör nu en tiondel av det totala underskottet för hela Akademiska sjukhuset, säger Neil Ormerod.
Läs mer: I en kommande artikel svarar socialminister Jakob Forssmed (KD) på de anhörigas kritik och på region Uppsalas krav om den dyra rättspsykiatrin.