Någon risk för värmebrist finns inte, enligt Vattenfall som driver anläggningen.
Snöflingorna singlar mot marken och Vattenfalls höga skorstenar bolmar i skyn. Vi går mot kallare tider. En dag som denna torsdag tömmer Uppsalas stora värmeverk i Boländerna fem containrar innehållande 100 ton med torv varje timme i ugnarna.
För en sådan produktion krävs både torv och logistik. Redan i höstas började torvtransporterna hopa sig: åtta tåglaster i veckan som bunkrades upp inför vintern. Men trots att det tycks stå containrar överallt när UNT gör ett besök på anläggningen så räcker det inte för vintersäsongen. Det förklarar Vattenfalls Uppsalachef Adrian Berg von Linde.
– Det är logistiken som är grejen. Vi förvarar 3 500 containrar med torv här, men det krävs att varje container fylls på tre gånger i vinter. Så vi måste ha ett ganska sofistikerat system.
Kylan slår mot oss när vi går bland tusentals containrar i rostbrunt stål. I kontrollrummet till en tömningsstation för torv står teknikern Tommy Olsson. Genom en dammig fönsterruta övervakar han att containrar töms och att torven landar på ett rullband. Torven transporteras vidare för malning. Så småningom ska det fina pulvret transporteras till ugnarna för att omvandlas till värme.
Bara under det här dygnet har han tömt 104 containrar.
– Och vi lossar tåg med torvlaster varje dag nu. Ofta får man kasta i sig maten och springa ut igen för att lossa, säger Tommy Olsson.
Alldeles intill ligger en av Vattenfalls stora vattencisterner, ackumulatortankar, som innehåller 3 000 kubikmeter hett vatten som bidrar till att få ut en jämn leverans av fjärrvärme till hushållen. Också vatten kan göra nytta när kylan griper tag om varje ledning.
Allt sedan termometern gick under nollstrecket har kraftvärmeverket varit i gång med sin torvförbränning. Det är vad som krävs när det blir kallt. Sopavfall står på helåret för 60 procent av all produktion av fjärrvärme. Men när det kommer till kalla vintrar övergår materialet i förbränningsugnarna till två tredjedelar torv.
Nu, när det blivit som kallast, har kunderna ett effektbehov på 600 megawatt. Det kan jämföras med sommarmånaderna då efterfrågan för bland annat varmt vatten i kranarna ligger på blygsamma 50 ...
– Vi anser att vi har den effekt som behövs. Och när det är så här kallt så producerar vi åt hela Uppsala kommun, säger Adrian Berg von Linde, som inte är orolig över att anläggningen ska få problem med att producera all fjärrvärme som Uppsalaborna efterfrågar i vinter.
När det är kallt produceras el som motsvarar den volym som täcker hela Uppsalas behov.
Anläggningens kraftvärmeverk ska klara att producera för 21 minusgrader. Blir det kallare har anläggningen sju oljepannor att luta sig tillbaka mot. Men de är både dyra och miljömässigt sämre alternativ.
– Nu är det viktigt att anläggningen fungerar. Förutsättningen är att vi under sommardelen servar och underhåller alla delar för att kunna köra dem en hel säsong.
Vattenfalls anläggning är med sina slingrande rör, stegar och plåtkomplex ett hopkok av många ingenjörskonster.
Anläggningen har successivt byggts ut med nya delar, och gamla huskroppar står kvar som ett minne över tidigare produktionseror. Anläggningen ska på sikt byggas om och få ett nytt kraftvärmeverk som eldas med biobränsle, men fram till år 2020 hoppas Vattenfall kunna ordna värme, kyla och el med befintlig utrustning.
– Vi måste köra slut på det här värmeverket först. Det vore kapitalförstöring annars.
Torven värmer. Torv är lösningen när temperaturen sjunker under nollstrecket.
Kraftvärmeverket kommer att användas under hela vintern.
Adrian Berg von Linde, chef för Vattenfall Värme i Uppsala
Lager. Värmeverket ser ingen risk för värmebrist i vinter. Sedan i höstas har man bunkrat med torv i tusentals containrar.