Resistenta bakterier kostar miljoner

Sjukhusledningen uppskattar att klebsiellarelaterade infektioner som sår- och urinvägsinfektioner samt lunginflammation har kostat 30 miljoner kronor i år. Ytterligare fem miljoner står andra bakterieinfektioner för. Hur mycket den totala kostnaden för Akademiska sjukhuset är vet ingen. Socialstyrelsens har dock uppskattat kostnaderna för infektionsrelaterade sjukdomar till flera miljarder årligen inom hela sjukvårdssystemet. Enligt hygienläkare Birgitta Lytsy som leder verksamheten vid Vårdhygien smittas cirka tio procent av sjukhusens patienter årligen.
- Det kostar oss mångmiljonbelopp i form av förlängda vårdtider. En person som tvingas ligga kvar på sjukhus kostar tusentals kronor per vårddygn. Ofta måste de ha andra preparat än vanlig penicillin. De är mycket dyra och kostnaderna ökar hela tiden, säger hon.

Som högspecialiserat sjukhus är Akademiska särskilt utsatt för resistenta bakteriestammar. De patienter som främst drabbas är äldre multisjuka eller svårt sjuka med nedsatt immunförsvar. De kan ha genomgått avancerade hjärt- eller cancerbehandlingar.
På avdelningen för neonatologi, för tidigt födda barn, har personalen jobbat hårt med att få ner smittspridningen. Överallt finns flaskor med desinfekterande sprit. Ingen har klockor, ringar eller armband där bakterier kan få fäste.
- Vi har jobbat hårt med hygienen under flera år så vi har en låg andel infektioner. Bland annat är varje vårdplats avgränsad som ett bås för att minska spridningsriskerna, säger avdelningschef Ing-Mari Emilsson.

Många människor bär på multiresistenta bakterier. Men det är personalen som i de flesta fall sprider smittan från patient till patient. Receptet för att minska spridningen är dock enkelt: bättre hygien.
Ett tiotal handfasta lagstadgade hygienregler finns utgivna av socialstyrelsen. Men det krävs ett ständigt informationsarbete för att de ska upprätthållas, det ansvaret har Vårdhygien.
- Cirka 8 000 personer arbetar på sjukhuset. Många nyanställs, jobbar extra och kommer till sjukvården för första gången. De känner inte till reglerna. Andra slarvar med att följa dem så vi måste ständigt informera om vikten av god hygien, säger Margareta Edvall som är hygiensköterska.

De insatser som gjorts sedan klebsiellaepidemin bröt ut på Akademiska sjukhuset i maj 2005 har dock haft effekt. Andelen som tvättar sina händer med handsprit har fördubblats mot tidigare.
- Vi har lyckats stoppa bakterien och följsamheten mot hygienreglerna har blivit mycket bättre. Nu måste vi arbeta för att ligga kvar på den hör höga nivån. För problemet med multiresistenta bakterier är här för att stanna och det är upp till oss att ta hand om det, säger Birgitta Lytsy.
Hon är "djupt oroad" för den framtiden utvecklingen.
- Man måste få fram ny antibiotika som hjälper mot de multiresistenta bakterierna, annars står vi snart inför en situation där vi inte kan bota infektioner och då kommer vi inte att kunna rädda svårt sjuka som drabbas.