Retuschering: förstärkning eller lurendrejeri?
Retuschering av bilder har gjorts ända sedan fotografin uppfanns och har använts till olika syften. I dag används det oftast för att förstärka och/eller tona ner olika delar av en bild, men ganska ofta har det använts för att manipulera och förleda betraktaren.
Det material som man får från digitalkameror i dag är råmaterial som måste behandlas i Photoshop eller liknande. Det är viktigt att man följer de regler som finns för att förändra i en bild.
- Grundregeln är att bilden får förändras så mycket som är möjligt i mörkrummet. Utöver det måste vi vara väldigt försiktiga, säger Mats Fogeman.
Aftonbladets regler angående retuschering är lite olika beroende på var bilden används. I huvudtidningen och Sportbladet, som innehåller nyheter, får bilderna inte manipuleras. Nyhetsbilden ska vara sann. Mats Fogeman berättar att i vissa fall kan man göra montage, men bara om det märks tydligt att det är "montage". Det får inte lura betraktaren att tro att bilden är sann, inte heller skada någon som medverkar eller kränka fotografens rätt.
- I Aftonbladets bilagor har man större spelrum. Där får fotografen använda montage som ett konstnärligt uttryckssätt, bara bilden inte görs i syfte att lura betraktaren eller skada någon, säger han.
Att det är lätt att förvanska en bild vet i dag många. Det är en utbredd missuppfattning att man ändrar mer än nödvändigt i bilder, menar Mats Fogeman. Man tror det görs bara för att det är möjligt, men det var mycket värre förr, säger han.
- Av de 20-30 år gamla bilderna i Aftonbladets bildarkiv är nästan 90 procent retuscherade på ett sätt som inte är tillåtet i dag, berättar han.
På tidningen Hennes retuscherar man nästan alla bilder som går i tryck. Det är främst färgen man korrigerar, men också småpartiklar och liknande som kan störa bilden. Det berättar Maria Torshall-Ayris som är chefredaktör på Hennes.
- Det är viktigt att retuschera för att bilderna ska kunna användas på tryckerierna.
Hon säger att man alltid har retuscherat i tidningen. Men sedan digitalkameran kom så har retuscheringen ökat, eftersom tekniken för det har blivit bättre.
- Jag tycker inte att det finns något negativt med den typ av retuschering som vi gör i Hennes, det vill säga ta bort finnar, korrigera färger i bakgrunder, plocka bort skuggor som orsakats av blixar och så vidare. Det är till för att göra bilderna mer levande, inte för att ändra i dem. Vi får mycket beröm för våra bilder.
Maria Torshall-Ayris säger att alla bilder retuscheras på samma sätt.
- Det finns ingen anledning att göra skillnad på till exempel barn och vuxna. Vi arbetar på samma sätt med alla bilder.
Förtydligande publicerat i UNT 050615
Maria Torshall-Ayris, chefredaktör på Hennes, ser inget fel i den typ av retuschering som tidningen Hennes gör, det vill säga ta bort finnar, korrigera färger i bakgrunder, plocka bort blixtskuggor etc. I en artikel på Kaktus den 4 maj kunde man förstå texten så att Maria Torshall-Ayris inte tycker att det finns något negativt med retuschering överhuvud taget. Hon anser att retuschering, som all annan publicerad information, måste hanteras varsamt.
Så jobbar vi med nyheter