– Det här handlar om historiska exploateringsprojekt som vi började titta på under 2015 och 2016 för att skapa ordning och reda i verksamheten. Inget i vår nuvarande verksamhet kommer att påverkas, säger hon.
I revisionsrapporten står att det idag inte finns tillräckliga underlag för budgeten för 2017 och kommande år. Måste ni göra om budgeten?
– Nej. Det där är en formulering som jag anser vara missvisande. Vi har underlag för vår budget och är överens om hur vi ska hantera frågan. Det här påverkar inte de intäkter som kommunen har idag.
Har revisorerna fel?
– Det är inte helt korrekt när det gäller budgeten. Men vi kan komma att få ett sämre resultat i vårt bokslut under vissa år, och bättre under andra. Det vi hittills undersökt pekar mot att projekten som helhet kommer att ha haft en positiv effekt på ekonomin när de utretts och redovisats, säger Marlene Burwick.
När fick du reda på att det fungerade så här?
– Då, 2015. Jag kände inte till det innan. Men vi tar itu med det nu.
Gunnar Hedberg (M), för detta kommunalråd med många år inom Uppsalapolitiken säger att problemet med oavslutade exploateringsprojekt varit känt länge, men inte att omfattningen varit så stor.
– Första gången vi fick höra om det på allvar var när vi bolagiserade kommunens va-bolag för tio år sedan. Då tvingades vi ta ställning till tusen olika frågor om vem som ägde vad, säger han.
Varför tog ni inte tag i hela frågan då?
– Vi prioriterade inte att gå vidare när det fanns så mycket annat att göra för att säkra människors välfärd. Man kan säga att det löpt på genom åren. Tidigare fanns ingen ordentlig lagstiftning och regelverk kring kommunernas redovisning. Nu finns ett tryck att ta itu med arbetet. Det är bra att det blir gjort, säger Gunnar Hedberg.
Kommunalrådet Stefan Hanna (C) anser att kommunen agerat oprofessionellt under många år. Han har själv en bakgrund inom den privata it- och telekomsektorn och blev uppmärksam på problemet som ordförande gatu- och samhällsmiljönämnden.
– När jag gick igenom projekten fanns stor potential för att förbättra projektledningen och vi upptäckte att det fanns tillgångar i balansräkningen sedan lång tid som borde ha avskrivits. Jag såg till att det blev gjort. Vi tog avskrivningar på över 100 miljoner kronor, säger han.
Stefan Hanna tror att det gått snett därför att projekten varit för stora och kommunen haft för dålig kontroll.
– Under min tid i näringslivet delade vi alltid upp stora projekt i mindre delprojekt. Då fick vi bra löpande kontroll både på ekonomi och hur projekten genomfördes. De kunde oftast avslutas i tid och vi gjorde de avskrivningar och aktiveringar som krävdes, säger han.
Bytet av revisionsfirma kan ha haft betydelse för att problemen nu tas på allvar i kommunen.
– De tidigare revisorerna påtalade bristerna, men inte i så skarpa ordalag. Nu har man lyft upp det ordentligt på agendan och det är bra, säger han