Riksintresse inget hinder för byggplaner

Myndigheten var inte enig i sitt beslut. Tre tjänstemän, bland andra länsantikvarien och länsarkitekten, ansåg att detaljplanen måste bearbetas ytterligare för att begränsa skadorna på kulturmiljön vid en utbyggnad. Beslutsordningen innebär emellertid att avgörandet ligger hos landshövdingen:

 – Länsstyrelsen anser att området är riksintressant och har stora kulturhistoriska värden. Vi anser att bebyggelsen skadar dessa värden. För att länsstyrelsen ska kunna stoppa byggplanerna kräver dock miljöbalken att skadan på kulturmiljön ska vara ”påtaglig”.  Och det anser jag inte är fallet, säger landshövding Peter Egardt.

 Beslutet att inte upphäva detaljplanen med anledning av skyddet för riksintresset kan inte överklagas. Motståndarna till byggplanerna hade hoppats på ett annat besked från länsstyrelsen:

- Vi är väldigt besvikna. Uppsala måste slå vakt om sina unika kulturmiljöer. Seminariet kan utvecklas till ett fantastiskt kultur- och parkområde till glädje både för Uppsalabor och turister, säger Ilona Szatmari Waldau, vice ordförande i föreningen Seminarieparkens vänner.

Inom kort kommer länsstyrelsen också att avgöra de klagomål från närboende och andra som överklagat detaljplanebeslutet.

Uppsala kommun antog i våras detaljplanen som gör det möjligt att bygga drygt 200 nya bostäder i kvarteret. Länsstyrelsen har nu prövat om riksintresset hindrar bebyggelsen, men kommit fram till att så inte är fallet.

 Enligt länsstyrelsen har man i prövningen tagit hänsyn till att de föreslagna nya husen under processens gång har flyttats ut mot kvarterets ytterkanter och att stora delar av trädgården ska sparas. Därmed minskas påverkan på kulturmiljön.

 Planerna för kvarteret Seminariet har blivit en av de bittraste byggstriderna i Uppsala på decennier. Motståndarna anser att hela miljön med trädgård, byggnader och det monumentala folkskoleseminariet fördärvas och allmänheten stängs ute om de nya bostadshusen tillåts.

De som stöder förslaget lyfter fram det stora bostadsbehovet i Uppsala och anser att husen i kanten av trädgården inte spolierar parkmiljön eller konkurrerar ut övriga byggnader. De pekar också på att delar av grönytan rustas upp och omvandlas från privat mark till allmän park.