Riskgener funna i jättestudie om astma

Det framgår av världens hittills största studie kring gentetiska faktorer som har samband med astma, som på torsdagen publiceras i den ledande medicintidskriften New England Journal of Medicine.
– Förhoppningsvis kan de nya fynden bidra till ökade kunskaper om grundläggande mekanismer bakom astma och på sikt till nya och bättre nöjligheter att behandla sjukdomen, säger professor Christer Janson vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.

Han är en av medlemmarna av det stora internationella forskarkonsortium som gjort studien i vilken blodprover från mer än 26 000 barn och vuxna personer med astma analyserats med hjälp av avancerade genetiska tekniker.
– Bland annat bekräftar analyserna att en gen med betydelse för hur mycket som kroppen tillverkar av en sorts vita blodkroppar, eosinofila granulocyter, påverkar astmarisken. Det stöder synen på astma som en i grunden inflammatorisk sjukdom, säger Christer Janson.
Drygt två tredjedelar av alla fall av astma är kopplade till allergi, till exempel mot pollen eller pälsdjur.
– En smula förvånande är därför fyndet att vi inte hittar någon genetisk koppling alls mellan astma och arvsanlag som har betydelse för hur mycket kroppen producerar av så kallade allergiantikroppar, säger Christer Janson.

Samtidigt betonar han att sambanden mellan de nyupptäckta genvarianterna och astmasjukdomen inte är så starka att man genom att kolla ett vanligt blodprov kan avgöra om en viss individ kommer att utveckla sjukdomen eller inte.
– Man kan säga att flera genvarianter visserligen kan påverka individens känslighet för astma, men att också olika miljöfaktorer måste tillkomma för att sjukdomen ska bryta ut. Fortfarande vet vi ganska litet om hur detta samspel mellan genetiska faktorer och miljöfaktorer ser ut, säger Christer Janson.