Lärarnas anser att beslutet strider mot bland annat kommunallagen. Därför begär de nu att förvaltningsrätten upphäver beslutet.
Det var i mitten på april som spelet om Bolandgymnasiet avgjordes under en hektisk vecka. Den 13 april informerade utbildningsnämndens ordförande Caroline Andersson (S) skolans personal om förslaget på ett stormöte i skolans kafeteria. Dagen efter återkom Andersson och gymnasiechefen Erik Ojala till Bolandgymnasiet för att ge samma information till eleverna. Den 22 april fattade utbildningsnämnden beslut om nedläggning av Bolandgymnasiet och GUC.
Lärarnas första invändning handlar om att gymnasiechefen Erik Ojala kan anses jävig. Detta eftersom han tidigare har arbetat som lärare och rektor på Ekebygymnasiet, en skola som lärarna anser gynnades på ett tvivelaktigt sätt i samband med att beslutsunderlaget togs fram.
Lärarna är också kritiska till själva förfarandet vid nedläggningsbeslutet. De anser att beslutet inte skulle ha fattats av utbildningsnämnden utan av kommunfullmäktige.Motiveringen är att beslutet medför betydande konsekvenser för arbetsliv, näringsliv och transporter i Uppsala kommun.
Nästa punkt gäller samrådet, där lärarna hävdar att utbildningsnämnden underlåtit att samråda med de inblandade under handläggningsprocessen. Det gäller inte minst företrädare för bygg- och transportbranschen, som enligt lärarna, togs på sängen av beslutet. Det samma gäller för eleverna och deras föräldrar:
– Föräldrar och elever fick informationen om nedläggningen via media, samma dag som lärarna fick beskedet, heter det i skrivelsen.
En annan punkt berör flytten av bygg- och fordonsprogrammen till Jällagymnasiet. Där finns naturbruksprogrammet, vilket innebär problem för allergiker då det förekommer närkontakt med bland annat hästar, får, hundar, kor och marsvin.
– Från och med höstterminen 2016 utesluts alla årskurs 9-elever som är pälsdjursallergiker från att börja läsa på bygg- och fordonsprogrammen, skriver lärarna, som har varit i kontakt med jurister på Arbetsmiljöverket, Skolverket och Diskrimineringsombudsmannen.
Den sista punkten gäller "brott mot barnkonventionen". De överklagande lärarna anser att barnens rätt att uttrycka åsikter inte har tillgodosetts.
– Kommunen har inte tagit hänsyn till berörda elevers åsikter. Eleverna samlades till ett stormöte, där majoriteten inte vågade eller klarade att uttala sina åsikter. Flera elever grät, konstaterar lärarna i skrivelsen.