Det Àr soligt och högljutt pÄ ValsÀtraskolans skolgÄrd. Flera gÀng spelar fotboll, andra springer runt pÄ lekplatsen. NÄgra roar sig med att kasta grus pÄ varandra och under glada tjut hoppa undan.
â SĂ„ hĂ€r mĂ„nga elever brukar inte vara ute, sĂ€rskilt inte frĂ„n högstadiet. Rastvakterna sĂ€ger att de skulle behöva bli fler om det hĂ€r hĂ„ller i sig, sĂ€ger Robin Ritsgard som Ă€r idrottslĂ€rare pĂ„ skolan.
Han ser nöjd ut. Det Àr mobilfri vecka pÄ ValsÀtraskolan, sÄ eleverna fÄr hitta pÄ annat pÄ rasterna Àn att hÄlla pÄ med mobilerna.
ââVi brukar spela fotboll ibland annars ocksĂ„, men inte lika mycket som vi gjort nu, sĂ€ger Sara Erixon i klass 6B, som springer runt pĂ„ konstgrĂ€splanen i bara strumporna.
SÄvÀl hon som hennes klasskompisar sÀger andfÄtt men glatt att de nog skulle gilla om det var mobilfritt fler veckor.
Mobiler och andra lockande skÀrmar pekas ut som en av anledningarna till att barn och unga i dag rör sig betydligt mindre Àn för nÄgra Ärtionden sedan. Bland svenska femtonÄringar Àr det bara 15 procent av killarna och 10 procent av tjejerna som rör sig minst 60 minuter om dagen, som Àr WHO:s mimimirekommendation. Den fysiska aktiveten bland pojkar i Äldern 11-13 Är har minskat med en fjÀrdedel pÄ tretton Är. Vart femte barn i yngre skolÄldern Àr överviktig.
Det Àr bara nÄgra resultat i en rad dystra studier de senaste Ären.
â Spontanidrotten och spontanleken pĂ„ fritiden har ju nĂ€stan har försvunnit, sĂ€ger Robin Ritsgard med en suck.
Jo, det hÀr med att springa ut och bygga en koja i dungen eller leka röda vita rosen Àr nÄgot som förÀldrar till dagens barn frÀmst fÄr Äteruppleva i minnet. Samtidigt som vi skjutsar barnen allt mer. För 20 Är sedan cyklade dubbelt sÄ mÄnga barn till skolan jÀmfört med i dag.
â Jag ser ju i jobbet att dagens kids generellt sett orkar vĂ€ldigt mycket mindre Ă€n barn gjorde tidigare. De Ă€r bra pĂ„ att dribbla, men att springa tvĂ„ varv runt en fotbollsplan, det orkar de inte. De gillar inte att bli svettiga, sĂ€ger Robin Ritsgard medan vi sneddar över den soldammiga skolgĂ„rden pĂ„ vĂ€g mot gympasalen.
â Sen Ă€r det sĂ„ hĂ€r: dagens barn vĂ€xer upp med att fĂ„ belöningar snabbt. Du fĂ„r poĂ€ng i dataspelet, du fĂ„r likes pĂ„ instagram. Allt ska ske hĂ€r och nu. Men inom sporter blir du inte bra pĂ„ nĂ„gon vecka, du fĂ„r ingen omedelbar belöning. SĂ„ det hĂ€r med att trĂ€na tĂ„lmodigt, det grejar inte barn i samma utstrĂ€ckning lĂ€ngre.
LÀngs Kungsholms strand i Stockholm gÄr forskaren Daniel Berglind och skjuter en militÀrgrön barnvagn framför sig i rask takt. I vagnen ligger ett och ett halvtÄriga dottern Viola och sover.
â Jag brukar gĂ„ ungefĂ€r en och en halv timme, sĂ„ de 10 000 steg man ska gĂ„ en dag fĂ„r jag ihop under den promenaden, berĂ€ttar han.
Varje morgon gÄr Daniel Berglind dessutom pÄ ett trÀningspass dÀr man erbjuder barnpassning, sÄ medan han trÀnar busar Viola runt med jÀmnÄriga. NÀr han lagar mat gör han armhÀvningar medan pastavattnet kokar upp och Viola fÄr klÀttra runt pÄ honom.
â De som sĂ€ger att det Ă€r sĂ„ jobbigt det hĂ€r med att hĂ„lla pĂ„ och röra pĂ„ sig ... jamen va fan, livet Ă€r inte chokladtĂ„rta varje dag. 10 procent av alla dödsfall i vĂ€rlden beror pĂ„ att vi rör oss för lite. Att röra sig mer Ă€r en sjukt enkel grej för bĂ€ttre hĂ€lsa.
NÀr Daniel Berglind inte Àr pappaledig jobbar han pÄ Karolinska Institutet med att forska om fysisk aktivitet hos barn. Han har gjort en av de största studierna i vÀrlden över hur mycket barn rör sig, genom att hÀnga mÀtare pÄ omkring tusen svenska fyraÄringar. Resultat var inte upplyftande. Bara 3 av 10 fyraÄringar rör sig tillrÀckligt mycket. HÀlften av sin vakna tid var barnen stillasittande.
â Det var Ă€nnu fĂ€rre fyraĂ„ringar som rörde sig tillrĂ€ckligt pĂ„ helgen, alltsĂ„ nĂ€r de Ă€r hemma. Och vems ansvar Ă€r det? Jo, förĂ€ldrarnas. Ditt och mitt. Man kan aldrig lĂ€gga skulden pĂ„ barnet.
Men har inte barn nÄgon slags inneboende vilja att röra sig?
â Jo, sĂ€kert. Men man mĂ„ste ge dem rĂ€tt miljö. Och den miljön Ă€r inte inomhus med en ipad. Forskning visar att ju mer tid barn spenderar utomhus, desto mer rör de sig. SĂ„ ut och lek med dina barn!
Allra viktigast Àr att röra sig i vardagen, sÀger han. Ta trappan i stÀllet för hissen, gÄ eller cykla sÄ ofta ni kan. Barn gör oftast som förÀldrarna gör.
â De hĂ€r beteendena mĂ„ste sĂ€ttas tidigt i livet. Den som rör pĂ„ sig lite som barn kommer med stor sannolikhet att röra pĂ„ sig lite som vuxen.
Det brukar sÀgas att vi vuxna rör oss ett maratonlopp mindre i veckan i dag Àn för femtio Är sedan. Men hur kan man veta sÄdant?
â RörelsemĂ€tningar fanns inte pĂ„ 1950-talet, det Ă€r sant. Men alla forskare Ă€r eniga om att bĂ„de vuxna och barn rör sig betydligt mindre i dag. SamhĂ€llet gör sitt bĂ€sta för att bygga bort fysisk aktivitet i vardagen, med allt frĂ„n rulltrappor till hemkörd mat.
Alla skÀrmar dÄ, som brukar pekas ut som bovar?
â Det Ă€r ganska sjĂ€lvklart att de gör sitt till. Ny teknik Ă€r fantastisk, men man mĂ„ste ha restriktioner. Barn ska helst inte sitta stilla mer Ă€n 60 minuter i strĂ€ck.
Daniel Berglind vill nÄ ut med sin forskning och Äker dÀrför runt och förelÀser för förÀldrar. Han mÀrker att mÄnga har vÀldigt lite kunskap i Àmnet.
â FörĂ€ldrar förstĂ„r inte hur mycket skada man kan göra med sina barn. Man fĂ„r göra vad man vill med sig sjĂ€lv, men att lĂ„ta sina barn sitta stilla hela dagarna eller Ă€ta vad de vill ... det Ă€r barnmisshandel.
För det finns nÀstan inget som Àr sÄ skadligt för barns hÀlsa som att röra sig lite. Förutom att bli tjock ökar risken dramatiskt för att redan i tonÄren fÄ diabetes typ 2 och benskörhet. Sjukdomar som fram tills nu betraktats som Älderssjukdomar.
Den som sett dokumentÀrserien GympalÀraren som nu gÄr i SVT har fÄtt se en glimt av en sorglig verklighet. Bland annat Àr hÀlften av eleverna inte med pÄ idrottslektionerna.
Robin Ritsgard pÄ ValsÀtraskolan kÀnner igen mycket frÄn serien. Skolkande elever. Elever som inte har rÀtt utrustning för att kunna delta fullt ut. Elever som Àr sÄ mÄna om att ge rÀtt bild av sig sjÀlva att de tycker det Àr jobbigt att vara med pÄ idrotten för att de inte Àr tillrÀckligt duktiga.
â PĂ„ skolidrotten ska ingen behöva kĂ€nna sig utsatt. Ta brĂ€nnboll, till exempel. Det Ă€r ju den sĂ€msta skolsporten. Inte bara för att 29 av 30 stĂ„r inaktiva, utan ocksĂ„ för att de dĂ€r 29 stĂ„r och tittar pĂ„ om den 30:e klarar att trĂ€ffa bollen.
Just klass 9B som nu vĂ€ntar pĂ„ honom inne i gympsalen pĂ„ ValsĂ€traskolan Ă€r lite av ett undantag, sĂ€ger han; i den finns ovanligt mĂ„nga elever som bĂ„de gillar och Ă€r duktiga i idrott. Den hĂ€r lektionen ska de jobba med sina individuella trĂ€ningsutmaningar, nĂ„got som niorna varje Ă„r fĂ„r göra. De vĂ€ljer en utmaning â kanske att kunna göra 30 armhĂ€vningar eller springa en kilometer pĂ„ fem minuter â som de under fyra veckor ska trĂ€na pĂ„ och samtidigt föra trĂ€ningsdagbok över trĂ€ning och mĂ„ende.
â Ăr det nĂ„got som vi vill skicka med eleverna ut i livet Ă€r det att man kan pĂ„verka sig sjĂ€lv mycket pĂ„ fyra veckor, sĂ€ger Robin Ritsgard.
Eleven Sadaq Derar berÀttar att hans trÀningsutmaning Àr att klara 20 armhÀvningar. Han gÄr inte i nÄgon idrott pÄ fritiden, och konstaterar att han kanske borde röra sig mer.
â Fast ibland spelar jag lite fotboll med mina vĂ€nner. Men jag Ă€r bĂ€st pĂ„ tv-spel, jag Ă€r snabb i fingrarna, sĂ€ger han och skrattar till.
â Mina förĂ€ldrar sĂ€ger att jag inte borde spela sĂ„ mycket tv-spel, men tiden gĂ„r sĂ„ fort nĂ€r man spelar.
MÀrta Strömme, som stÄr och stretchar baksidan av lÄren, ska klara av att gÄ ner i spagat.
â NĂ€r vi började för tvĂ„ veckor sedan hade jag 80 centimeter kvar. Nu har jag 30 kvar, sĂ€ger hon och visar hur lĂ„ngt ner hon nu kommer.
Hon spelar fotboll och innebandy flera gÄnger i veckan, och Àr dÀrför rÀtt osmidig, sÀger hon.
â Jag började med sporter nĂ€r jag var sex Ă„r. Mina förĂ€ldrar tyckte att det var viktigt att jag höll pĂ„ med nĂ„gon idrott.
NÀr jag frÄgar henne och hennes klasskompisar om skolan borde ha fler idrottstimmar ser de lite skeptiska ut. Idrott Àr kul, sÀger de, men enas om att tvÄ timmar i veckan kanske Àr rÀtt lagom.
Sverige har med sina tvÄ timmars skolidrott per vecka nÀstan minst skolidrott i hela Europa. Detta trots att studie efter studie visar att mer idrott pÄ schemat höjer betygen i andra Àmnen. Fysisk aktivitet förbÀttrar nÀmligen hjÀrnans inlÀrningsförmÄga samtidigt som eleverna fÄr lÀttare att koncentrera sig och sitta stilla. Robin Ritsgard skulle gÀrna börja alla skoldagar med pulstrÀning i tjugo minuter.
â Fast det lĂ€r inte intrĂ€ffa. Men jag har föreslagit extraidrott för elever som har underkĂ€nt i fler Ă€n fyra Ă€mnen. Jag Ă€r helt övertygad om att det skulle höja deras resultat.
Ăven forskaren Daniel Berglind tror pĂ„ fler idrottslektioner i veckan. Men det rĂ€cker inte, menar han. Skolan mĂ„ste ta ett mycket större ansvar för att fĂ„ in mer fysisk aktivitet i skolvardagen.
â Det Ă€r inte etiskt försvarbart att tvinga barn att sitta stilla sĂ„ lĂ€nge som skolan gör. Köp in stĂ„bord. LĂ€gg in nĂ„gra minuters fysisk aktivitet under alla lektioner. LĂ„t de som stökar och har svĂ„rt att sitta stilla springa tvĂ„ varv runt skolan. Och tvinga ut dem pĂ„ rasterna, för dĂ„ kommer de att röra sig.
Okej. SÄ Sverige har nÀstan minst skolidrott i hela Europa. Och samtidigt har spontanleken och spontanidrotten minskat kraftigt.
Men, tÀnker du kanske, gÄr inte massor av barn pÄ aktiviteter? Jo, drygt vartannat svenskt barn i Äldern 7-14 Är Àr med i en idrottsförening. Det Àr visserligen tolv procent fÀrre Àn för tio Är sedan, men dock.
Fast inte heller det kan man med automatik vara glad över, menar Michail Tonkonogi, som Àr professor i idrottsfysiologi vid högskolan i Dalarna. I föreningslivet har man nÀmligen överlag dÄlig koll pÄ vilken typ av trÀning som barn i olika Äldrar behöver, sÀger han nÀr vi ringer upp honom.
â NĂ€r barn leker spontant trĂ€nar de automatiskt rĂ€tt för sin Ă„lder. Titta bara pĂ„ barn pĂ„ en skolgĂ„rd. De springer jĂ€rnet i femton sekunder. Sedan stĂ„r de stilla och diskuterar vem som sprang snabbast. Och sedan springer de jĂ€rnet igen.
â Om barnen fĂ„r fel typ av trĂ€ning utvecklas inte deras kroppar rĂ€tt. Dessutom kan de fĂ„ skador.
Yngre barn behöver impulsiv och allsidig trÀning för att stÀrka skelettet och utveckla motoriken. Som att springa snabbt en kort strÀcka och bromsa tvÀrt. KlÀttra i trÀd. Lyfta stenar. Hoppa ner frÄn gungor.
Under puberteten, nÀr hjÀrtat vÀxer mycket, har man ett tidsmÀssigt fönster dÀr man kan trÀna upp en bra grundkondition för resten av livet.
Att vara ute pÄ rasterna och spontanleka rÀcker inte, sÀger Michail Tonkonogi, eftersom barn behöver röra pÄ sig mycket.
â I dag Ă€r barn inte ute pĂ„ fritiden och leker, utan sitter antingen med sin ipad eller Ă€r pĂ„ föreningsidrott. DĂ€rför vilar i dag tt stort ansvar pĂ„ idrottsföreningarna att de trĂ€nar barnen rĂ€tt och allsidigt. Men de flesta har ingen kunskap i de hĂ€r frĂ„gorna.
Just Uppsala har dock kommit ovanligt lÄngt vad gÀller Äldersanpassad trÀning, sÀger han. HÀr erbjuds nÀmligen alla föreningar en kurs i Àmnet.
Men sÄ suckar Michail Tonkonogi. Han kan inte fatta varför Sverige inte prioriterar barns hÀlsa mer.
â NĂ€r det gĂ€ller den intellektuella utvecklingen pekar man med hela handen. Men nĂ€r det gĂ€ller den fysiska utvecklingen har man totalt abdikerat. Det finns ingen ansvarig minister för den hĂ€r frĂ„gan. FrĂ„gan faller mellan stolarna, trots att det handlar om vĂ„ra barns hĂ€lsa nu och i framtiden.
NĂ€r du lĂ€ser det hĂ€r Ă€r den mobilfria veckan pĂ„ ValsĂ€traskolan över. Men kanske fĂ„r Sara Erixon och hennes klasskompisar, som fortfarande spelar fotboll nĂ€r vi kommer ut frĂ„n gympasalen, som de önskar. Skolans elever ska nĂ€mligen fĂ„ tycka till om mobilfria dagar â eller hela veckor â Ă€r nĂ„got de vill ha ocksĂ„ framöver.