Claes Ling-Vannerus, nationell samordnare för utsatta EU-medborgare, säger att Uppsala lyckats bra i samarbetet mellan polis, socialtjänst och andra aktörer som härbärget, eftersom de aktivt arbetar med en planerad uppsökande verksamhet.
– Det är ett bra fungerande nätverk där man når fram till de utsatta och kan därmed identifiera vilka som är brottsoffer, säger Claes Ling-Vannerus.
Delegationen från Rumänien är i Sverige som en del av ett större samarbete mellan länderna i sociala frågor. Utsatta EU-medborgare är bara ett av flera ämnen på agendan.
Eva Moberg, föreståndare för härbärget, är nöjd med besöket.
– Jag är jätteglad att vi får dela med oss av vår bild. Under den tid vi jobbat med det här har vi sett att det är fel att bara jobba med gatubilden, man måste se helheten, säger hon.
– Vi vill också ha input för att se var vi går rätt och var vi går fel i vårt arbete. Vi ska ge hjälp som inte passiviserar utan hjälp till självhjälp, fortsätter Eva Moberg.
De utsatta EU-medborgarna som kommer hit försörjer sig delvis genom tiggeri. Men de söker också enklare arbeten inom byggsektorn, med bärplockning eller inom jordbruks- och trädgårdsnäringen.
– Den fria rörligheten medger den här typen av rörelse över gränserna. Men det vi kan se är att det många gånger uppstår parallella samhällsstrukturer där många lever under svåra förhållanden, säger Claes Ling-Vannerus.
Vad säger den rumänska delegationen om det?
– Utifrån de samtal vi har haft har de ingen annan bild av det. De tar högst allvarligt på det här.
En annan sida av myntet är också att det i Rumänien finns ett ökande behov av lågkvalificerad arbetskraft, men att lönerna är för låga.
– I slutändan handlar det om medel, om inkomsten de kan få i Rumänien är tillräcklig hög jämfört med det de kan tjäna genom att ta sig till andra länder inom EU.
Jämfört med för några år sedan har antalet tiggande EU-medborgare i Uppsala minskat kraftigt. 2015 befann sig omkring 300 personer i Uppsala för att tigga. Enligt Eva Moberg rör det sig i dag om 50–60 personer.
Claes Ling-Vannerus tror att en orsak är att det blivit svårare att försörja sig genom att tigga, delvis genom att allt färre har kontanter att ge och att många väljer andra sätt att ge bistånd.
– Det absolut bästa är om man kan ge de utsatta EU-medborgarna förutsättningar att stanna i hemlandet. Väldigt få av dem har en vilja att stanna kvar i Sverige, säger Claes Ling-Vannerus.