Det framgår av en svensk studie, som publiceras i veckans nummer av den ledande medicintidskriften New England Journal of Medicine.
– Våra resultat förväntas leda till att många länder skriver om sina rekommendationerna för hur patienter med spinal stenos bör opereras. I Sverige ser vi redan en minskning av det mer omfattande ingreppet med en steloperation, säger forskaren och ortopedkirurgen Peter Försth vid Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset och ryggkliniken Stockholm Spine Center.
Vid spinal stenos i ländryggen trycker förträngningar i ryggradskanalen på ryggmärgen och nerverna som styr benens funktion. Detta kan orsaka ischiasliknande smärtor och leda till känselbortfall eller svaghet i benen.
Vid grava besvär är den mest effektiva behandlingen en ryggoperation för att vidga ryggradskanalen så att trycket på nerverna lättar. Inte sällan kombineras detta med en steloperation av kotorna i det stenosdrabbade området av ländryggen.
– I USA och flera andra länder rekommenderas majoriteten som opereras för spinal stenos att genomgå detta dubbla ingrepp med vidgning av ryggradskanalen och en steloperation om de har glidningar mellan kotorna, vilket är vanligt att de har. Ändå har fram tills nu saknats studier som på ett kontrollerat sätt har undersökt om patienterna blir mer hjälpta av att också bli stelopererade, säger Peter Försth.
Den nya studien omfattar 247 kvinnor och män med spinal stenos, alla mellan 50 och 80 år gamla. Med slumpens hjälp fördelades de på en grupp som enbart opererades för att vidga ryggradskanalen och en grupp som förutom att lätta trycket på nerverna också stelopererades.
Före operationen och två år senare besvarade patienterna ett frågeformulär för att skatta graden av handikapp och testades för hur långt de kunde gå under sex minuter. I båda fallen visades mätningarna påtagliga förbättringar.
– Att gångsträckan ökade till runt 400 meter på sex minuter är anmärkningsvärt. För de flesta personer i samma åldersgrupper som patienterna brukar gånghastigheten tvärtom försämras med mellan en och två procent per år, säger Peter Försth.
Graden av förbättringar skilde sig däremot inte mellan patienterna som enbart genomgick det ryggkanalvidgande ingreppet och patienterna som också stelopererades.
– Inte ens för patienterna som före operationen haft påtagliga kotglidningar gjorde steloperationen någon nytta, säger Peter Försth.
Drygt var femte patienter opererades ytterligare en gång under åren efter den första operationen.
– Att patienterna behövde en andra, kompletterande operation var dock lika vanligt i båda grupperna och berodde främst på utvecklingen av spinal stenos, säger Peter Försth.
De enda påtagliga skillnaderna mellan grupperna var att ”dubbeloperationen” tog längre tid och krävde längre vårdtider än det enklare ingreppet. Dubbeloperationen var också mer än 50 000 kronor dyrare!
– Sedan tidigare är det även känt att steloperationen är behäftad med två till tre gånger högre risker för komplikationer i jämförelse med den enkla nervavlastande operationen, säger Peter Försth.
Men kan det ändå inte finnas enstaka patienter med spinal stenos som kan ha nytta av att också bli stelopererade?
– Jo, en steloperation kan behövas för de patienter med spinal stenos som samtidigt har en krökning på ryggraden, så kallad skolios. : Denna grupp är dock ganska liten, säger Peter Försth.