Så dödade SLU över 5 000 möss

SLU:s lantbruk vid Lövsta har tagit kål på 5 100 möss med en ny metod.– Vi slipper använda gift och får inte längre ledningarna avgnagda, säger Magnus Källmark vid SLU.

En stor fördel med de nya fällorna är att SLU slipper lägga ut en massa råttgift vid jordbruket i Lövsta, tycker tekniske förvaltaren Magnus Källmark.

En stor fördel med de nya fällorna är att SLU slipper lägga ut en massa råttgift vid jordbruket i Lövsta, tycker tekniske förvaltaren Magnus Källmark.

Foto: Pär Fredin

Uppsala2015-09-29 10:02

Videon är inte längre tillgänglig

En solig dag befinner vi oss på Lövsta forskningscentrum några kilometer öster om Uppsala. Här driver Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, en stor lantgård med bland annat 300 kor och 1 000 grisar.

Fastighetsskötaren Richard Öberg slår upp dörren till ett uthus där en massa halm förvaras.

– Förr när man lyfte ner en halmbal kunde det rassla av möss i den, berättar han.

Ibland såg personalen hur det kryllade av möss på golven. De små gnagarna förorenade, satte i sig spannmål och tuggade på elkablar så att det emellanåt uppstod kostsamma driftstopp i mjölkningsmaskiner och annat.

SLU satte ut fällor med gift men det hjälpte inte. Lösningen kom 2013 då SLU installerade en ny typ av fälla som ser ut som en låda. När musen kryper in i ett hål i lådan avlivas den blixtsnabbt med en elektrisk stöt. Samtidigt skickar fällan ett sms till den som handhar apparaturen och signalerar även när det är dags att tömma den.

– I början bara sprutade det in sms, berättar Magnus Källmark, teknisk förvaltare vid SLU.

Hittills har drygt 5 100 möss avlivats av fällorna vid Lövsta.

– En stor fördel är att vi inte längre behöver lägga ut gift. Mössen spred giftet i omgivningen med sin avföring och SLU ska ju vara så miljövänligt som möjligt, framhåller Magnus Källmark.

Richard Öberg plockar upp sin mobil för att se om det blivit någon fångst idag.

– I fälla nummer sju ska det ligga tre stycken, konstaterar han.

Vi går iväg till en fristående mindre byggnad på jordbruksanläggningen. På golvet invid en vägg står en låda märkt med en sjua. Richard Öberg tömmer en liten korg som finns i lådan och ut trillar mycket riktigt tre döda små möss.

Magnus Källmark betecknar de elektroniska fällorna som något av en succé. Det fortsätter att komma sms om döda gnagare men i betydligt mindre omfattning än förr och personalen ser inte längre möss lika ofta.

– Det finns kvar en del möss men de orsakar inte alls lika stora skador som tidigare.

Även Uppsala kommun använder sig av elektroniska fällor för att döda smågnagare. I avloppssystemet har kommunen installerat apparater som kan känna av kroppsvärme och rörelse. När en råtta kommer krypande skjuter apparaten ut flera spett vilket gör att djuret dödas och sköljs bort med avloppsvattnet. Kommunens 20 underjordiska elektroniska fällor dödade i fjol cirka 2 500 råttor.

Fakta Saneringarna ökar

Anticimex, ett företag som arbetar med att bekämpa skadedjur, genomförde 1 229 saneringar av råttor och möss i Uppsala under 2013. År 2014 blev siffran 1 585 stycken och årets prognos lyder på 1 900 saneringar.

I Sverige finns fyra slags gnagare som tycker om att bo nära människan; brunråttan, husmusen samt den lilla och den stora skogsmusen.

Brunråttan trivs överallt där människor håller till, främst i fuktiga miljöer som källare och avlopp. Brunråttorna gräver ut stora och långa gångsystem. Där bygger de större kammare där de lägger upp matförråd eller har bon.

En råtta lever 1-3 år och kan bli 25 cm lång, svansen oräknad.

Under ett år kan ett råttpar få en familj på 800-1000 individer i flera generationer.

Råttor tar sig genom hål som bara är två centimeter i diameter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om