Så gör du av med arvet innan du dör
Allt fler pensionärer nappar på erbjudande om att låna på bostaden - och leva upp arvet i förtid. Svensk hypotekspension har de senaste åren fått hundratals sådana kunder i Uppsala.
Staffan Fondberg vid Svensk hypotekspension, välkommnar lånesugna pensionärer till Filmstaden för en presentation
Foto: Sven-Olof Ahlgren
- Vi har inte råd att flytta och vi kommer inte att orka ta hand om hela villan och trädgården själva. Det har varit oroande, säger makan.
- Det här låter som en bra chans för oss, säger maken.
I stället för att låta hela värdet på huset gå till allmänna arvsfonden när de dör, har de nu fått erbjudande om att ta ett lån på huset för att kunna leva upp arvet medan de fortfarande är i liv.
- Med lite mer pengar kan vi anlita hjälp för trädgårdsskötsel och renoveringsarbeten. För oss som är barnlösa är det här perfekt, säger han.
Makarna från Norby har just fått en presentation av det nya seniorlånet av Svensk hypotekspension, och de har så gott som bestämt sig. Under kaffepausen i foajén på Filmstaden språkar jag med flera personer som ställer sig mycket positiva till möjligheten att låna på huset.
- Kan jag få loss pengar för att resa och umgås med barnbarnen nu, i stället för att lämna ett tomt hus när jag är död, så är det ju win-win, säger en man på 66 år.
Några är mer försiktiga.
- Är man i 60-årsåldern och funderar på att flytta inom ett par år så är nog ett sådant här lån ingen bra idé. Men om tio år kanske det blir intressant, säger en kvinna som fyllt 60.
För fem år sedan godkände Finansinspektionen en helt ny sorts lån som borde intressera svenska pensionärer som äger sin bostad: seniorlån. Många äldre svenskar har svårt att få pensionen att räcka till, samtidigt är de i realiteten miljonärer eftersom de äger sitt boende. Genom ett lån på bostaden kan nu dessa pensionärer få mer pengar att röra sig med.
Man slipper betala räntor och amorteringar, i stället betalas lånet ur försäljningen av bostaden, till exempel ur dödsboet.
"Rik utan kontanter"-pensionären har blivit en ny målgrupp för banker och finansbolag. Folksam uppger att de har fått 2 500 kunder. Svensk hypotekspension bildades 2004 just med fokus på dem med förmögenheten låst i bostaden. Hittills har man lånat ut en miljard kronor till 3 000 kunder. Totalt 10 000 seniorlån har beviljats de senaste fem åren.
Svensk hypotekspension dammsuger marknaden och har hållt föredrag åtta gånger på Filmstaden i Uppsala. Hundratals Uppsalabor har nappat på erbjudandet.
- En man sade att "det är bättre att ge med varm hand än med kall fot". Våra kunder får loss pengar som de använder för att umgås mer med barn och barnbarn, renovera huset, köpa en ny bil eller resa mer, berättar Staffan Fondberg regionchef på Svensk hypotekspension.
En 60-åring har möjlighet att låna 15 procent av marknadsvärdet på huset, en 65-åring 20 procent och så vidare upp till 45 procent för 90-åringar.
Staffan Fondberg berättar att han för en tag sedan blev uppringd av en 96-åring som ville låna 100 000 kronor till på bostaden. Han hade beviljats ett mindre lån bara några månader tidigare. Staffan Fondberg frågade om han verkligen behövde pengarna, han är ju faktiskt 96 år gammal.
- Han svarade: "Jag har träffat en ny, vi ska åka till Wien."
Samtidigt naggas arvet i kanten. Rejält. Låneräntan är hög och skulden ökar med ränta på ränta. Och det har varit problemet med hela lanseringen. Många pensionärer har visat intresse för lånemöjligheten, men när de kommer hem och presenterar planen för barnen tar det stopp. Andelen avslutade affärer är otroligt lågt.
Ett par som har fyllt 70 år kan låna 500 000 kronor på en villa eller bostadsrätt med ett marknadsvärde på två miljoner kronor. Med en ränta på sju procent kommer skulden att vara uppe i en miljon kronor efter tio år - alltså en fördubbling. Om värdeökningen på bostaden blir tre procent per år, kommer det ändå att finnas kvar 1,7 miljoner kronor på husets värde till arvingarna.
- Vi har en trygghetsförsäkran som innebär att man aldrig kan bli skyldig oss mer än värdet på huset, säger Staffan Fondberg.
Så jobbar vi med nyheter