Först måste ungen hem - men sedan då? Även om det är långt i från ett av livets stoltaste ögonblick kommer många ihåg den första gången de var riktigt berusade. Men minnet av eventuell skam och hur föräldrarna reagerade kanske har suddats ut med tiden.
De senaste decennierna har både inställningen till och konsumtionen av alkohol förändrats. Mer avslappnad, är en beskrivning. Mer kontinental en annan. Klart är dock att varje vuxen svensk dricker i snitt tio liter ren alkohol om året, två liter mer än för 20 år sedan. Männen dricker dubbelt så mycket som kvinnorna.
Hur inställningen än har förändrats är det nog få föräldrar som tar lätt på det där telefonsamtalet.
– Föräldrarna blir nästan alltid överraskade när deras son eller dotter har påträffats jättefull. Men i 99 procent av fallen blir det ett bra bemötande och samtal. Jag har till och med fått sms dagen efter där föräldrarna tackar och ungdomarna skäms och ber om ursäkt. Det är klart att det är rätt mycket skam inblandat, berättar Erika Hallenbo, gruppchef vid Göteborgspolisens ungdomsspan.
– Föräldrarna blir så klart jätteoroliga men ändå tacksamma för att deras barn har hamnat på ett tryggt ställe. När tonårsbarnet ska hämtas kan familjen vara i chock, och det är därför vi alltid har ett återbesök i anslutning till det akuta, säger Charlotte Skoglund, överläkare på barn- och ungdomspsykiatriska enheten Maria Ungdom i Stockholm.
Under det andra besöket handlar det om goda råd, men också om många frågor till familjen.
– Vi försöker undersöka de risk- och skyddsfaktorer som just det här barnet har. Är det en engångsföreteelse eller kan det hända igen? Finns det några bakomliggande orsaker till att det har hänt? Mår barnet dåligt av andra orsaker? Det handlar väldigt mycket om att kartlägga de bakomliggande faktorerna.
Föräldrarna får också frågor som kan uppfattas som jobbiga. Till exempel om det finns tecken på ärftlig beroendesjukdom, eller helt enkelt hur de mår.
– Det är en viktig riskfaktor, säger Charlotte Skoglund.
Rådet från både polis och ungdomsmottagning är glasklart - prata om det som hänt.
– Prata om droger och alkohol. Sedan handlar det om den hårfina avvägningen hur mycket kontroll som behövs. Klassikern är fortfarande att dottern ska sova över hos en kompis och sedan blir föräldrarna jätteförvånade när vi plockar upp henne. "Hon skulle ju vara hemma hos Lotta och se på film!"
Även om det kanske inte är till så stor tröst för de berörda familjerna visar flera undersökningar att problemet med ungdomar och alkohol minskar. Enligt den senaste undersökningen från Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN, svarade 43 procent av pojkarna och 50 procent av flickorna i årskurs nio att de hade druckit alkohol under de senaste tolv månaderna. Siffrorna är de lägsta sedan undersökningarna startade 1971.
Motsvarande siffror i gymnasiet var 76 procent för pojkarna och 82 procent för flickorna.
– Tonårsfylleriet har gått ned, vilket inte minst märks på skolavslutningarna, men på vissa helger är det väldigt många ungdomar som tar sin första fylla. De som är riktigt berusade tar vi förstås omhand, säger Erika Hallenbo.
Charlotte Skoglund är inte säker på att minskningen kommer att bestå för alltid.
– Det kan fluktuera över tid. Det går trender även i alkoholkonsumtion, och även om det minskar nationellt är det i vissa kretsar fortfarande ett väldigt stort problem, säger hon, och tillägger att det nu även finns andra droger som är lättillgängliga.
- Nätdroger och cannabis har flyttat ännu längre ned i åldrarna och jag tror att många föräldrar oroar sig mer för det eftersom de drogerna känns mera främmande för dem.(TT)