Det anser Josefin Englund, doktorand vid Historiska institutionen på Uppsala universitet. Hon befinner sig mitt uppe i ett forskningsprojekt som ska leda fram till en färdig avhandling nästa år. I tre år har hon studerat 500 kontaktannonser per decennium i Dagens Nyheter. Totalt blir det alltså 5000 annonser.
– Annonserna är ofta små livsberättelser i sig. De ger information om relationen mellan män och kvinnor på ett helt annat sätt än vad som framkommer i statliga utredningar och liknande, säger hon.
I kontaktannonsernas värld finns människor som inte kommer fram i traditionella historiska dokument, och genom att studera annonsernas utveckling under 90 år så går det att se hur deras innehåll speglar tidsandan.
– Runt förra sekelskiftet ville man ofta framhäva kroppsliga egenskaper som kretsade kring arbetsförhet. I slutet av perioden kunde det handla om kroppslängd och till och med bystmått, säger Josefin Englund.
Hon värjer sig mot att dela in trenderna i jämna decennier men slår i alla fast att det på 1940-talet var lättast att hitta en partner, det vill säga när efterfrågade egenskaper bäst stämde överens med dem som stod till buds.
I början av perioden handlade det också mycket om ekonomisk ställning medan det under 1960- och 70-talet handlar mer om fritidsintressen och utseende.
Hon berättar att hon startade sitt forskningsprojekt eftersom hon är intresserad av genusfrågor och ville hitta en infallsvinkel där nya röster kommer till tals. Eftersom hennes forskning sträcker sig fram till 1980 och enbart gäller kontaktannonser i Dagens Nyheter, finns enbart heterosexuella kontaktannonser med.