Så här lyckades han lösa mordet

Det var den då 31-årige poliskonstapeln Alf Eberhardsson som lyckades med bedriften att hitta Inga-Lill Helenius mördare. Trots att det gått mer än 50 år minns han än i dag detaljerna från fallet.

Alf Eberhardsson var polisen som fick följa upp det tips som faktiskt ledde till att mordet på Inga-Lill Helenius klarades upp. Än i dag minns han fallet.

Alf Eberhardsson var polisen som fick följa upp det tips som faktiskt ledde till att mordet på Inga-Lill Helenius klarades upp. Än i dag minns han fallet.

Foto: UNT/Arkiv

Uppsala2019-07-29 20:53

– Det var ett väldigt uppmärksammat fall: En ung kvinna som skulle åka och hämta sina föräldrar försvann tillsynes spårlöst och hittas sedan mördad i Hågadalen någon dag senare. Det var ju dessutom ett, vad vi kallade, lustmord vilket inte var särskilt vanligt förekommande, säger Alf Eberhardsson per telefon från Helsingborg där han bor i dag.

Fallet med Inga-Lill Helenius blev vida omskrivet i pressen och tips från hela landet rasade in till Uppsalapolisen. Polisen var i utredningen särskilt intresserade av den så kallade Saabmannen. Den man i Saab som Inga-Lill Helenius hade setts åka iväg tillsammans med på mordkvällen.

Kommunalarbetaren Hans Hillbom var en av många som lämnade tips till polisen. Han tipsade om att han sett en röd Saab köra i väldig fart genom Graneberg. Det tipset visade sig dock inte ha något med mordet att göra. Men i förbifarten nämnde han också att han dagen innan mordet fått besök av en bekant yngling vid namn Nisse och att denne Nisse hade frågat om Hillbom var intresserad av att köpa hans bil, en Saab.

Alla tips skulle bearbetas och följas upp. Tipset om Nisse och Saaben hamnade på poliskonstapel Alf Eberhardssons bord. Han fick det till synes omöjliga uppdraget att lokalisera denne Nisse. Eberhardsson lyckades få tag på en person som var ytligt bekant till Nisse. Personen berättade att Nisse var göteborgare och hade bott på en adress i Svartbäcken. Men vad Nisse hette i efternamn tycktes ingen veta. Alf Eberhardsson sökte svar hos pastorsämbetet och på Metallduksväveriet där Nisse skulle ha arbetat, men ingen kände till honom. Ett annat tips ledde Eberhardsson till Upsala-Ekeby. Och där, under bokstaven A i kartoteket över personer som varit anställda i företaget, fanns en 22-årig Nils som dessutom var hemmahörande i Göteborgsområdet. Den här personen visade sig dessutom ha uppehållit sig i Uppsala vid tidpunkten för mordet.

– Det ena gav det andra. Denne Nisse hade gjort sig skyldig till en hel del stölder på hemmaplan och på så sätt kunde han tas in för förhör, säger Alf Eberhardsson.

Till en början förhördes han av två personer från rikskriminalen men sedan fick polisassistent Bruno Ekdahl i Kungälv ta över. I förhören om stölderna erkände 22-åringen till slut nio inbrott i sommarstugor i Kungälvs polisdistrikt och elva stölder av olika slag i Göteborg. Polisassistent Ekdahl började efter att 22-åringen erkänt stölderna också ställa frågor om mordet. Ekdahl var dessutom i ständig kontakt med Eberhardsson i Uppsala för att få information han kunde använda sig av. Det blev tålmodiga och långa förhör. Men till slut brast det för 22-åringen. Han blev inmålad i ett hörn, började gråta och erkände att han mördat Inga-Lill Helenius.

– Det visade sig sedan att Saaben hade 22-åringen efter hemkomsten från Uppsala skänkt till Jesu Kristi Kyrka av Sista dagars heliga. Det var bilen som fick mig att gå till kommissarien och säga "det här börjar lukta illa". Att göra sig av med en bil genom att skänka den till en kyrka tydde ju på att han hade en viss skuldkänsla.

I efterhand kan man nästan häpnas över hur väl alla pusselbitarna i utredningen föll på plats och hur Alf Eberhardsson steg för steg lyckades ringa in mördaren.

– Jag minns det som att jag fick den där speciella känslan, när man är på rätt väg. Och allt pekade sedan åt samma håll.

Alf Eberhardsson var självklart nöjd över att de lyckades lösa fallet.

– Det gick ju nästan två månader mellan mordet och erkännandet. När en utredning drar ut på tiden kommer det alltid en viss lättnad när man får ett avslut. Jag tror att alla inblandade kunde känna samma lättnad, att allt äntligen var över, säger han.

Fakta

Så fungerar UNT:s digitala arkiv

Serien "Morden vi minns" är baserad på uppgifter ur UNT:s arkiv. Prenumererar du på UNT? Då har du även tillgång till vårt digitala arkiv. Där hittar du och kan läsa alla sidor som UNT producerat från första numret den 3 december 1890 fram till år 2000.

Arkivet hittar du som en flik på unt.se eller genom att skriva in unt.se/arkiv direkt i din webbläsare. Du som prenumerant behöver vara inloggad på unt.se för att komma åt arkivet. Arkivet är sökbart och du kan söka på datum eller på ord i artiklar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om