Så kan kommunen rädda Stabby prästgård

Två tjänstemän på kommunens fastighetskontor kommer ytterst att avgöra framtiden för Stabby prästgård, som Svenska kyrkan vill sälja.

Foto: Jörgen Hagelqvist

Uppsala2007-11-16 06:27
De senaste sex åren har Bondkyrko hembygdsförening varit huvudman för verksamheten i Stabby prästgård, med tonvikt på konferenser och festarrangemang. Kerstin Dahne är ledamot i styrelsen för Bondkyrko hembygdsförening. Hon finner kyrkans beslut i förra veckan "beklagligt och förvånande".
- Området har varit exploateringshotat flera gånger de senaste decennierna, men kyrkan har alltid motsatt sig en försäljning. Men nu har man plötsligt anlagt ett kortsiktigt, ekonomiskt perspektiv, säger Kerstin Dahne, som menar att kyrkan som ägare av marken är en garant för att hela Stabby bevaras.
Hon förstår att Svenska kyrkan vill sälja fastigheter man inte har behov av, men menar att man måste se saken långsiktigt.
- Ju längre tiden går, ju viktigare blir det att bevara de gröna lungorna i Uppsala. Kyrkan säger sig värna om Stabbyskogen och Stabbyslätten. Då kan man inte samtidigt sälja prästgården. I dag är Stabby till för alla, och alla kan njuta av miljön.

Bondkyrko hembygdsförening har visserligen lagt ett bud på prästgården, men eftersom fastigheten säljs på öppna marknaden kan föreningen knappast matcha bugdgivningen.
Kerstin Dahne tror att människor i området inte förstått konsekvenserna av en eventuell försäljning.
- Det har nog inte gått upp för folk än att Stabby är en hotad miljö.
Precis som fallet är vad gäller alla kyrkliga fastigheter inom Uppsalas sju församlingar har kommunen förköpsrätt till Stabby prästgård.
- Det innebär att intressenter som fastighetsmäklare och banker skickar in en begäran om att kommunen skall avstå från sin förköpsrätt. Vad jag vet har ingen sådan begäran ännu kommit in till oss, säger Märit Andersson vid fastighetskontoret.
Beslutet om kommunen skall avstå från sin förköpsrätt eller inte har fastighetsnämnden delegerat till två tjänstemän vid fastighetskontoret, en markchef och en exploateringschef, som avgör Stabby prästgårds framtid,
FAKTA
Stabby tillhörde kyrkan redan i slutet av 1200-talet. När universitetet grundades på 1590-talet blev Stabby prästgård "lön" för den förste professorn i teologi. Ärkebiskop Nathan Söderblom blev den siste som åtnjöt denna löneförmån. Han bodde i Stabby prästgård mellan 1901 och 1912. När Nathan Söderblom flyttade upphörde också Stabby att vara prästboställe. Det gamla tillhörande arrendatorsbostället med detaljer från 1700-talet blev hembygdsgård.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om