Magnus Essand, professor och cancerforskare vid Uppsala universitet, har gjort flera studier om cancerbehandling med sÄ kallade CAR-T-celler, immunceller som modifierats i laboratorium.
Att sÀtta fart pÄ kroppens eget immunsystem och rikta det mot cancercellerna, sÄ kallad immunterapi, har pÄ senare Är blivit en av cancerbehandlingens hörnstenar bredvid kirurgi, strÄlning och cellgifter.
Men forskningen har inte hittat sÀtt att fÄ det att fungera mot alla cancertyper. En sÀrskild utmaning Àr hjÀrntumörer. Eftersom hjÀrnan Àr skyddad av blod- hjÀrnbarriÀren Àr det helt enkelt svÄrt att nÄ in och sÀtta fart pÄ immunsystemet dÀr.
I en nyligen publicerad vetenskaplig studie pekar Uppsalaforskare pÄ en ny vÀg fram nÀr det gÀller den vanligast förekommande hjÀrntumören, glioblastom. Snittöverlevnaden Àr ett drygt Är.
â Jag tycker att det hĂ€r Ă€r ett genombrott. Vi har visat ett helt nytt koncept och hoppas att det ska kunna anvĂ€ndas bredare Ă€n bara mot hjĂ€rntumörer, sĂ€ger Magnus Essand, professor i genterapi, som leder projektet tillsammans med Anna Dimberg, professor i cancer- och vaskulĂ€rbiologi vid Uppsala universitet.
Forskargruppen har lyckats förÀndra blodkÀrlen inne i tumörer i hjÀrnan hos möss, sÄ att en viss sorts immunceller, sÄ kallade T-celler, tar sig frÄn blodbanan in i tumören och dÀr förgör cancercellerna.
â Vi visar pĂ„ förlĂ€ngd överlevnad hos möss med hjĂ€rntumör. En tredjedel av mössen blev helt botade, sĂ€ger Magnus Essand.
Anna Dimberg, professor och cancerforskare pÄ Uppsala universitet.
Idén med behandlingen Àr att fÄ kÀrlen i tumörerna att efterlikna kÀrl i lymfkörtlarna. De Àr specialiserade pÄ att lÄta sig infiltreras av immunceller.
Det hÀr görs med hjÀlp ett verktyg i form av ett modifierat virus som för in genetiskt material, en sÄ kallad virusvektor.
â Vi har utvecklat en virusvektor som selektivt infekterar blodkĂ€rlen i hjĂ€rnan och för med sig en immunstimulerande gen, som nĂ€r den uttrycks förĂ€ndrar kĂ€rlens funktion, förklarar Magnus Essand.
Bilden visar en möjlig framtida behandling, dÀr ett virus tar sig in i kroppen genom en spruta, och bÀr in en sÄ kallad "immunmodulerande gen". Den förÀndrar blodkÀrlen i tumören i hjÀrnan. KÀrlen lÄter dÄ T-celler ta sig in i hjÀrntumören och dÀr döda tumörceller.
Med genombrottet i djurstudier söks nu partners och investerare för att ta nÀsta steg: kliniska studier pÄ mÀnniska.
â Vi lĂ€mnade in en patentansökan innan publicering. Men i dagslĂ€get saknar vi forskningsanslagen som behövs, sĂ€ger Magnus Essand.
Ett liknande lÀge uppstod för ett annat projekt han drivit, den sÄ kallade AdVince-studien. DÄ hamnade ett lovande virus, som Magnus Essands grupp utvecklat för att attackera cancerceller, bokstavligen i frysboxen i brist pÄ finansiering.
En brittisk journalist, Alexander Masters, hade hÀngett sig Ät att dammsuga forskarvÀrlden efter lovande rön som skulle kunna hjÀlpa en cancersjuk vÀn och hittade Magnus Essand.
Bilden Àr tagen 2012 nÀr brittiska journalisten Alexander Masters besöker professor Magnus Essand och tittar pÄ viruset i frysen som ska kunna bekÀmpa endokrin cancer. Med cancersjuke entreprenören Vince Hamilton startade Alexander Masters en insamling pÄ 15 miljoner kronor för att kunna pröva viruset i en studie. Snart Àr studien i mÄl.
Resultatet blev ett stort reportage i brittisk media om hur viruset som sprÀnger cancerceller hamnat i Uppsalafrysen. Tillsammans med universitetet startades en insamling för att kunna fortsÀtta forskningen. Nyheten spred sig över vÀrlden och i Financial Times lÀste den schweizisk-amerikanske oljeentreprenören Vince Hamilton om viruset.
Han var sjÀlv sjuk i samma cancer och donerade de miljoner som saknades för att nÄ insamlingens mÄl om 15 miljoner kronor.
Vince Hamilton hann sjÀlv avlida innan studien som fÄtt hans namn kunde inledas.
â Vi hoppas kunna avsluta första fasen i höst. Vi har inte sett nĂ„gra biverkningar och jag Ă€r förhoppningsfull om att det hĂ€r kan leda till nĂ„got, sĂ€ger Magnus Essand nu.
Den brittiska journalisten Alexander Masters blev vintern 2023 hedersdoktor vid Uppsala universitet. Han har gett spridning Ät professor Magnus Essands forskning om cancer och det cancersprÀngande viruset som hamnat i frysboxen.
Men vÀgen till fÀrdigt behandlingskoncept Àr lÄng. Behandling med den högsta dosen behöver testas i en ny mindre studie pÄ sex till tolv patienter. Faller det vÀl ut kan en större fas tvÄ-studie genomföras och dÀrefter en fas tre-studie med patienter i en kontrollgrupp att jÀmföra utfallet med. Den skulle göras av bolaget Elicera Therapeutics, som Magnus Essand grundat med forskarkollegan Di Yu.
Hur lÄng tid kan det hÀr ta?
â Ett decennium Ă€r rimligt att tĂ€nka sig.
Magnus Essand Àr Àven involverad i ett tredje högaktuellt cancerprojekt, en studie som inleds pÄ Akademiska sjukhuset i höst.
HÀr handlar det om behandling med sÄ kallade CAR-T-celler som modifierats för att attackera cancerceller. Forskargruppen har tidigare genomfört tvÄ kliniska studier med CAR-T-behandling mot cancer i lymfsystemet. Men omkring hÀlften av patienterna drabbas av Äterfall. I den nya studien ska CAR-T-celler som utrustas med ett immunstimulerande bakteriellt protein testas.
En bild som visar hur T-celler tas ur kroppen och i laboratorie modifieras med en sÄ kallad CAR-gen, och sedan Äterförs till kroppen.
De hÀr nya modifierade cellerna Àr helt framtagna och designade vid Uppsala universitet. Förhoppningen Àr att de helt ska slÄ ut cancercellerna.
Tanken Àr att den hÀr behandlingen pÄ sikt Àven ska kunna anvÀndas mot hjÀrntumörer.