– När jag 1996 kom till Rumänien för första gången chockades jag över hur fattigt landet var.
Det säger Anders Blomqvist, som är historiker vid Uppsala universitet och Södertörns högskola och som har forskat om minoriteter i Rumänien, däribland romer.
Nu 20 år senare är Rumänien fortfarande ett av Europas klart fattigaste länder. I veckan kom en undersökning från EU:s statistikmyndighet Eurostat som visade att Rumänien är det land där flest barn – 47 procent – riskerar att leva i fattigdom. Men det har vi svenskar överlag dålig koll på, säger Anders Blomqvist.
– Det finns en ganska stor solidaritet med romerna som kommit till Sverige för att tigga, men inte alls en lika stor solidaritet med Rumänien som land. Vi utgår från att Rumänien befinner sig på ungefär samma nivå som Sverige och inser inte att det finns många rumäner som inte är romer men som också är mycket fattiga.
– Med det sagt har romerna ändå det värre eftersom deras sociala utsatthet är kopplat till etnisk diskriminering. Fördomarna mot romer är djupt rotade i Rumänien, det märks inte minns i språkliga uttryck där begreppet zigenare alltid representerar det lägst stående.
Samtidigt säger Anders Blomqvist att begreppet romer är ett flytande begrepp, som i Rumänien förknippas med en livsstil och ett utanförskap. Bor man i en romsk by eller i den delen av byn där romer bor blir man automatiskt betraktad som rom, även om man är ingift.
– Det finns också en stark övertygelse både i majoritetssamhället och bland romerna att situationen är nästan omöjlig att hantera eftersom romer har tvingats till en tradition och kultur präglad av kortsiktigt tänkande.
Varför är det främst romer som tigger, trots att det finns andra fattiga grupper?
– För att det är ett accepterat sätt bland romer att få inkomster på. Så på det viset finns en kulturell förklaring, att de accepterar den förnedring som tiggeriet innebär. Många har känslan att det spelar ingen roll om de utbildar sig, de kommer ändå inte att få jobb.
Finanskrisen 2008 slog hårt mot Rumänien. Landet hade redan innan mycket låga löner, nu sänktes alla offentliganställdas löner med 25 procent. Krisen gjorde också att det blev svårare för romerna att få jobb i Sydeuropa, där de dittills kunnat få enkla, kortare jobb inom bland annat jordbruket.
I dag är minimilönen i Rumänien motsvarande cirka 2 500 kronor. En läkare tjänar 6 000 kronor. Det har gjort att det kan löna sig mer att åka till exempelvis Sverige och tigga än att ta ett jobb. De hjälporganisationer som UNT träffat i Rumänien vittnar om att tiggeriet försvårar den romska inkluderingen, inte bara för vuxna utan också för deras barn eftersom de är mindre i skolan när föräldrarna åker iväg.
– Det som krävs är att de ekonomiska skillnaderna i hela Europa blir mindre och att länder som Rumänien kan utvecklas ekonomiskt. Och det är på gång.
Om 20 år, hur är läget då?
– Jag är positiv. Om vi kan hålla ihop EU och få tillväxt i den rumänska ekonomin så finns det god chans att romerna i Rumänien integreras på samma sätt som romerna har integrerats i Sverige. Rumänien är på samma ställe där vi var efter andra världskriget. På grund av EU-inträdet finns påtryckningar internationellt på Rumänien.
Att det behövs tydliga påtryckningar från andra EU-länder för att förbättra romernas situation i Rumänien anser också Sunita Memetovic, som föreläser om romernas situation i Europa vid sidan av sitt jobb som jurist på en advokatbyrå i Uppsala.
– Sverige har gjort bra saker i den här frågan. Vi kan göra mer, men framför allt måste fler länder i EU visa hur viktig frågan är, inte minst stora länder som Frankrike.
Sunita Memetovic efterlyser mer av en reell politisk vilja. Hon upplever att det fortfarande finns en stor okunskap om hur diskriminerade romer faktiskt är. Men också att många – inte minst i Rumänien – rycker lite uppgivet på axlarna och tänker att den här gruppen är såhär och att det är svårt att göra något åt det.
Rumänien har, liksom övriga EU-länder, förbundit sig att inkludera romer i samhället. Strategin syftar till att bekämpa fattigdom och satsa på åtgärder för bättre utbildning, sysselsättning, boende och hälsa för romer. Rumänien får omfattande EU-bidrag för att nå målen. 2007–2013 använde Rumänien bara 13 procent av de sociala EU-fonderna, men i slutet av 2014 utnyttjade man drygt 50 procent.
– Såväl politiker som media behöver följa upp de insatser som görs för att se om de leder någonstans, säger Sunita Memetovic.
Men det allra viktigaste för den fortsatta utvecklingen är enligt henne att Rumänien tar ansvar för hur man behandlat romerna.
– Det rumänska samhället har inget förtroende för den romska gruppen och den romska gruppen har inget förtroende för samhället. Detta måste brytas för att kunna lösa problemet med romernas utanförskap. Och det enda sättet är att Rumänien på nationell nivå erkänner att man behandlat gruppen dåligt och ber om ursäkt om ursäkt för det. Det är där man måste börja. Allt handlar om tillit.
– Därefter måste romer tillåtas vara delaktiga på alla nivåer i samhället, såväl på lokal som nationell nivå.
De romska brobyggare som en del rumänska kommuner anställt som länkar mellan majoritetssamhället och de romska byarna tycker Sunita Memetovic är en bra början. Hon anser också att det är helt rätt att man i många integrationsprojekt fokuserar på att stötta de romska barnen att lyckas bättre i skolan.
– Jag har själv jobbat i projekt för att öka studiemotivationen bland svenska barn med romsk bakgrund. Att barnen får självförtroende och självkänsla i skolan är A och O.
Sunita Memetovic är själv rom och kom till Sverige med sin familj som ettåring. I våras blev hon den första romska kvinnan att ta juristexamen i Sverige. Att hon lyckades göra denna klassresa beskriver hon som en aning tur blandat med mycket personlighet.
– Man kan skapa sina egna förutsättningar genom att hitta det man är bra på och omge sig med ett socialt nätverk av människor som tror på en. Det var vad jag gjorde. Jag har alltid varit väldigt driven och envis och jag fick hjälp längs vägen för att jag krävde det.
– Men vad gäller en del romska grupper i Europa vore det fel att säga de har exakt lika mycket ansvar för sina liv som alla andra. De har levt i utanförskap så länge och har så mycket sämre förutsättningar.
Om 20 år, hur är situationen då?
– Då har man i Rumänien förhoppningsvis erkänt att man behandlat romer fel och bett om ursäkt – och agerar utifrån det. Och om landet har bättre ekonomiska förutsättningar och en tydligare vilja att förändra situationen för romer i landet och bättre så kommer fler romer i Rumänien att ha tillgång till arbete och skola och därmed slippa leva i misär och fattigdom som i dag.