– Det finns nog hos många en föreställning om att besvär efter sådana här upplevelser går över med tiden lättare än det faktiskt gör. Men vi ser i våra studier att en hel del drabbade ännu sex år senare uppvisade symtom.
De säger Kerstin Berg Johannesson, psykolog, forskare och chef vid centrum för katastrofpsykiatri på Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset.
Människan har i grunden en god förmåga att klara svåra påfrestningar, ta sig ur krisen och återhämta sig. Men återhämtningen kan hakar upp sig. Sorgen kan helt enkelt vara för överväldigande. För de medmänniskor som då finns i närheten är det viktigt med tålamod.
– Man måste visa förståelse och vara beredd att lyssna. Samtidigt gäller det att hitta balansen och inte göra en drabbad bara till ett offer som ska bäras fram, utan att ge stöd som underlättar återhämtning.
Efter tsunamin samordnade hon den omfattande krishanteringen i Uppsala län med Uppsala kommun och Svenska kyrkan. Kerstin Bergh Johannesson beskriver hur drabbade levde med långa faser av overklighetskänslor, återkommande ångest eller återupplevde tiden då vågen vällde in.
– En del kände inte reaktionen förrän de skulle börja arbeta igen. Då märkte de att det inte gick och hörde av sig till oss för stöd.
I tre omgångar har forskarna vid centrumet för Katastrofpsykiatri kartlagt hälsan hos dem som överlevt tsunamin. Av de drygt 2 600 som svarade på den senaste enkäten sex år efter tsunamin uppgav en stor majoritet att de inte hade kvarstående fysiska elleer psykiska men. Samtidigt rapporterade 17 procent att de hade psykiska besvär. Fem procent hade uttalad posttraumatisk stress.
– Det kunde handla om återupplevande av katastrofen, ett undvikande beteende för att inte riskera bli påmind, eller om koncentrationssvårigheter, säger Kerstin Bergh Johannesson.
Fler studier kommer sannolikt att göras på materialet. Uppföljningarna visar att andelen med besvär minskade drastiskt under de tre första åren. Efter det har bara en liten minskning skett. Just långtidseffekter hos dem som upplevt traumatiska förluster - den grupp som studierna visar ännu mår sämst - är en av de saker Kerstin Berg Johannesson skulle vilja analysera noggrannare.
– Intressant vore också att titta djupare på vad som underlättar återhämtning, säger hon.
I år har det gått 10 år sedan tsunamin och 20 år sedan Estoniaolyckan. I medierna har de dramatiska händelseförloppen vevats gång efter annan. För en del river det här upp såren. Men för andra kan det vara en viktig bekräftelse på att de varit med om en speciell och mycket tuff erfarenhet.
– Jag tror också att det finns ett genuint mänskligt intresse för att lära av historien. Den visar att tillvaron är sårbar.