Resultaten i skolan har under de senaste åren föranlett mycket debatt. I vintras berättade exempelvis vi att Uppsala kommun halkat efter rejält jämfört med andra kommuner när det gällde elever med gymnasiebehörighet. Men med ett intensivt arbete under våren blev slutbetyg markant bättre, både vad gäller meritvärde och andelen elever med behörighet för gymnasiet. Högsta prioritet är att fortsätta med det arbetet, säger Ingela Hamlin, grundskolechef i Uppsala kommun.
– Det gäller för oss att ha koll redan från tidiga årskurser, säger hon.
Vad gör ni konkret?
– Rektorerna gör prognoser under terminerna för resultaten på individnivå och så har vi dialoger om vilka insatser vi behöver sätta in så att vi når en högre måluppfyllelse än prognosen.
Men de eleverna som redan når målen, vilka insatser får de för att höja sig?
– Vi tittar på alla elever, och vi ser att vi höjt meritvärdet. Vi gör också en särskild satsning för särbegåvade elever.
Skolförvaltningen har flera andra utvecklingsområden. Bland annat ska en ny it-strategi i Sverige bli en del av det dagliga skolarbetet – i Uppsala ska exempelvis nio skolor testa ett digitalt läromedel. Kommunen jobbar också med inkludering och ett projekt med Uppsala universitet kring så kallat inkluderande beteendestöd, där sju kommunala och två friskolor är med.
– Vi arbetar också med ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt som särskilt gynnar dem som har ett annat modersmål än svenska, där vi bildar särskilda kompetensteam, säger Ingela Hamlin.
Inom gymnasiet är frågan om varför så många inte tar sin gymnasieexamen inom tre år ständigt återkommande. I somras kom siffror som visar att nästan var tredje gymnasieungdom i Uppsala inte tar examen inom tre år, vilket trots allt var lite bättre än snittet i riket.
– Det här är en jätteutmaning för hela Sverige. Vi har dock förbättrat oss och jobbar kontinuerligt med det, säger Erik Ojala gymnasiechef.
Andra fokusområden han nämner är att locka fler till yrkesprogrammen, möjligheterna för nyanlända att komma vidare till studier eller arbete, samt ett forsknings- och utvecklingsprojekt där kommunens lektorer handleder lärare som bedriver utvecklingsprojekt.
– Det är något vi hoppas mycket på på sikt.