I förslaget till ny översiktsplan som sträcker sig fram till år 2050 är Uppsalas innerstad fortsatt det centra man utgår ifrån. Runt stadskärnan ska fyra nya mindre centrum växa fram med max fyra kilometer från centralstationen. Ytterligare ett steg utanför city fokuseras planeringsarbetet kring fjorton stycken prioriterade kransorter. Ökad bebyggelse är ledordet för alla orter, både för att lindra kommunens bostadsbrist och för att öka kommunens intäkter. Totalt planeras det för 10 000 nya bostäder utanför Uppsala stad. Dessutom beräknas 5 000 nya arbetsplatser att uppstå i och med detta.
– Vi är glada över att Uppsala är Sveriges fjärde storstad, men vi är också Sveriges största landsbygdskommun och ska bli Sveriges bästa landsbygdskommun, säger Erik Pelling (S), kommunalråd med ansvar för både byggfrågor och landsbygden.
Enligt honom handlar kommunens planer inte om att göra stadsmiljö av landbygden utan om att skapa fler möjligheter för en levande landsbygd. För många orter är det befintliga vatten- och avloppssystem som inte klarar av ett ökat antal bostäder vilket håller nere planerna på fler bostäder på flera orter.
– I dag finns utrymme för 10 000 nya bostäder, men vi utesluter inte vidare investeringar i vatten- och avloppssystem som kan öka antalet bostäder ytterligare, säger Erik Pelling.
Från oppositionens sida menar man att det politiska styrets satsningar på landsbygden är klena.
– Det övergripande målet med 10 000 bostäder är vi överens om, men nästan allt i det nya förslaget bygger på det arbete vi initierade när vi styrde. Bland de få nyheterna finns exempelvis att man nedprioriterar ett tågstopp i Vänge vilket vi anser snarare behöver prioriteras upp, säger Therez Olsson (M), kommunalråd.
De rödgröna säger att de gör vad de kan för att få till ett tågstopp i Vänge.
– Vi kan vara pådrivande men det här handlar först och främst om en satsning på järnvägen som måste komma från staten, säger Erik Pelling.
När det gäller landsbygden utanför tätorterna ska framför allt landsbygdsnäringar prioriteras, enligt förslaget till ny översiktsplan. Nya bostäder ska främst byggas som enstaka friliggande småhus i anslutning till befintlig bebyggelse och i lägen som anses naturliga utifrån övrig bebyggelse. Nya bostäder som kräver planläggning ska överlag inte medges.
Moderaterna menar att det finns en ideologisk skiljelinje mellan Alliansen och de rödgröna när det gäller bostadsbyggande utanför tätorterna. Enligt Therez Olsson har 350 bygglov för nya hus på landsbygden nekats sedan de rödgröna tog över.
– Ibland handlar det om oklara motiveringar till varför bygglovet avslås, som att bilen skulle bli ett för viktigt kommunikationsmedel och bilåkandet öka om det byggs just där. Vi menar att det här handlar om ideologi och vad varje medborgare ska ha rätt att göra med sin mark, säger Therez Olsson.
Socialdemokraterna säger att restriktioner för ett ökat byggande på landsbygden måste finnas så att åkermarken kring Uppsala stad inte försvinner.
– Det finns möjlighet att komplettera med fler bostäder i stadens omland. Men åkermarken kring Uppsala är en av landets och jordens bästa åkermarker. Det hade gett mer klirr i kassan om vi hade byggt hus där, men åkrarna och maten de ger kan vi inte kompromissa med, säger Erik Pelling.
För att tillgodose landsbygden med service som förskola, skola, idrottsplatser och dagligvaruhandel pekas fem så kallade servicenoder ut i översiktsplanen, Ramstalund, Jumkil, Åkerlänna-Oxsätra, Stavby och Tuna.