Det visar forskare vid Uppsala universitet i en unik studie, som publiceras i den välrenommerade tidskriften Genome Research. Forskarna är först i världen att kartlägga mutationsfrekvensen hos en fågelart.
– De allra flesta mutationer är skadliga för den enskilde individen. Vår studie ger ny kunskap om varför mutationer ändå kan uppstå så att evolutionen kan drivas vidare, säger Hans Ellegren, professor i evolutionsbiologi som lett studien.
I ett första steg bestämde forskarna hela den cirka 1,1 miljarder "dna-bokstäver" långa genetiska koden hos elva medlemmar av en halsbandsflugsnapparfamilj: farmor, farfar, mormor, mamma, pappa och fem ungar. Med avancerad datorteknik sökte de sedan rätt på förändringar i enskilda dna-bokstäver som uppstått från generation till generation.
– Det var verkligen som att leta efter en nål i en höstack, i snitt hittade vi åtta sådana slumpmässigt utspridda mutationer i arvsmassan per individ, säger Hans Ellegren.
Hur ofta mutationer inträffar är hittills bara kartlagt för ett fåtal djurarter. När forskarna jämförde sina resultat med mutationsfrekvensen hos andra arter fann de ett tydligt samband.
– Ju vanligare en art är, desto lägre mutationsfrekvens ser vi att den har. Det ligger väl i linje med insikten om att det naturliga urvalets effektivitet ökar med en arts numerär. Fler fördelaktiga varianter kan sprida sig inom en stor grupp och sannolikheten för att någon defekt variant skulle göra det minskar, säger Hans Ellegren.