Så stark är musikens kraft

Den blivande mamman använder musik i stället för smärtlindring när hon föder barn. Ett tidningsbud blir som paralyserat när hon hör en flöjt i fjärran. En man känner sig överkörd av en ångvält när han lyssnar till Bruce Springsteen.
När psykologiprofessorn Alf Gabrielsson från Uppsala, gick i pension för åtta år sedan, passade han på att skriva boken Starka musikupplevelser. I nästan 20 år hade han tillsammans med kolleger studerat hur djupt människor påverkas av musik. 900 personer har berättat om sina allra starkaste musikupplevelser.
Somliga har inte vågat prata om dem tidigare, inte velat utsätta sig för risken att stämplade som galna. Många vittnar om att musiken förändrat deras liv.
- Deras berättelser är otroligt fascinerade, förfärande och överrumplande. Flera av dem klarar jag inte ens att återberätta, säger han och lutar sig tillbaka i den grå skinnfåtöljen i villan i Storvreta.
Han tittar upp i taket.
- Ibland att känslorna är så starka att personen anser sig kunna dö lycklig efter att upplevt dem.

Det handlar alltså om mycket starka känslor som Alf Gabrielsson har sett som en utmaning att anpassa till vetenskapliga metoder. Varför vi reagerar och känner som vi gör av musik är det som är minst undersökt inom musikpsykologion.
Nästan hälften av upplevelserna handlar om att bli drabbad, chockad, omskakad och förhäxad och att musiken gick rakt igenom alla barriärer. Många gånger på gränsen till det uthärdliga.
Alf Gabrielsson har hittat minst 150 olika starka reaktioner på musik. Allt från den vanligaste, gråten som förekommer hos 24 procent av deltagarna, till att känna sig viktlös, lätta från marken eller att få ut ur kroppen-upplevelser. Några beskrev att de svävade utanför sina egna kroppar, uppgick i något större och blev ett med anden. Flera vittnar om besvikelsen när de kände när de kom tillbaka till verkligheten efteråt.

Bland känslorna var de positiva klart flest. De stod för 72 procent. Allra vanligast var glädje och lycka, därefter kom lugn och harmoni. Men känslor av upphetsning, eufori, sexuella känslor, svindel, hänförelse och extas var inga undantag.
- Just bredden på känslor och reaktioner har förvånat mig, säger Alf Gabrielsson.
Genre spelar ingen roll, starka musikupplevelser kan lika gärna framkallas av populärmusik som av konstmusik. Och musiken behöver verkligen inte vara vacker. Det är snarare det som sticker ut som väcker människors känslor, en specifik klang eller en karaktäristisk röst.
- Men det krävs ett samspel för de riktigt starka musikupplevelserna. Det ska vara en viss musik, för en viss person och i en viss situation. Upplevelsen går sällan att upprepa även om omständigheterna är likartade.

Helt klart är det livemusik som berör mest. Det beror på att ytterligare ett sinne är inkopplat, nämligen synen. Upplevelser påverkas alltså av artistens karisma, uttryck och spelglädje. Fast det finns undantag förstås, även stenansikten och inspelad musik kan påverka djupt.
Däremot hittade Alf Gabrielsson inte motsatsen, det var ingen som fallit i extas på grund av flashiga kläder eller ett spektakulärt framförande. Han nämner schlagerfestivalen i förbifarten och skrattar till.

Ett annat samspel som är oslagbart är det mellan natur och musik. Underligt nog handlar två berättelser om ett och samma musikstycke och båda i kombination med oväder.
- Den ena skedde i Australien. Den andra i Göteborg i ett hus med stora glasväggar. Orkestern framförde Beethovens femma, ödessymfonin. Plötsligt började det åska utanför och Sixten Ehrling som var dirigent inväntade vädrets makter... och pang.
Alf Gabrielsson nynnar symfonin, ta-ta-ta-taaa och för att markera dess dramatiska höjdpunkt trummar han med nävarna i soffbordet. Som om blixten slog ned mitt i musiken.
"Det kändes som om själen lämnade kroppen och blev ett med Syster Musik och Broder Åska". Så skriver den man som upplevt konserten i Göteborg.

Men musik framkallar även negativa känslor, allt från trötthet till panik, ångest och sorg. De flesta negativa känslor var förknippade med svåra minnen men två procent berodde enbart på upplevelsen av musiken.
- Flera har vittnat om att de inte stod ut att lyssna mer utan måste avlägsna sig. Ofta var det skarpa ljud eller dissonans som orsakade obehaget. Musik kan vara en skräckupplevelse.
Vad är det musiken gör med oss människor?
- Det kan jag inte svara enkelt på. Men ett är säkert, musik kan vara helt livsavgörande för människor, säger Alf Gabrielsson som anses att musik kan ha stor terapeutiskt funktion.
Till skillnad mot i regelrätt musikterapi finns ingen terapeut med i berättelserna. Det är musiken i sig som är terapeuten.
Flera skriver att musiken stillat smärta. Andra vittnar om att musiken hjälpt dem ut ur allvarliga depressiva tillstånd, öppnat dörrar för känslor och förträngda minnen, om det berättar bland annat en kvinna som blivit utsatt för incest i barndomen. Några har ordinerat sig själv musik mot ångest och förtvivlan när inte mediciner har hjälp.
Vad beror det på?
- Man får tänka att musiken är en representant för en människa, en som förstår och talar till en själv. En som speglar och bekräftar personens situation, hennes känslor och tankar, säger Alf Gabrielsson.
När jag frågar honom vad tar till när han känner sig arg eller ledsen kommer inte svaret som en överraskning. Han brukar sätta sig vid flygeln och spela.

Så stark är musikens kraft

Vad gör musiken egentligen med oss människor? Nu startar serien Musikens kraft. Första avsnittet handlar om den intensiva känslostorm som kan drabba musiklyssnaren och som gör att musik är livsavgörande.