Ica Nära Stabby är den butik som redovisar störst förlust.
Den senaste tiden har diskussionen gått het om de skenande matpriserna, samtidigt som många barnfamiljer har svårt att få hushållskassan att gå ihop. Det har lyft frågan vad butikerna tjänar på det dyrare kaffet och smöret.
Men hur ser det ut egentligen?
UNT har gått igenom årsredovisningarna för matbutikerna i Uppsala kommun. Och man kan konstatera att villkoren för olika butiker skiljer sig kraftigt åt.
De stora aktörerna, de båda Ica Maxi-butikerna och Kvantum i Gränby, är i en klass för sig. Försäljningen ligger mellan 440 och 610 miljoner om året, vinsten mellan 21 och 25 miljoner.
I den andra änden av skalan finns några småbutiker med en försäljning på mellan 5 och 20 miljoner. Tio butiker har en vinst på under 1 miljon kronor. Fyra går med förlust.
Flera butiksägare påpekar att överskottet behövs för att klara nödvändiga investeringar. Det säger till exempel Karina Berglund, som driver Årstahallen. Byggplanerna vid Årsta centrum innebär att den nuvarande butikslokalen försvinner. En flytt innebär stora investeringar i ny utrustning.
– Jag har tur som har så pass låga hyreskostnader att jag kan lägga undan pengar inför det som ska komma, säger Karina Berglund.
Karina Berglund, som driver Ica-butiken Årstahallen, säger att hon räknar med stora investeringar när butiken måste flytta till nya lokaler.
Bland handlarna är det många som tycker att diskussionen om höga priser i kombination med vinster för butikerna är orättvis.
– Jag och alla andra kolleger gör allt för att inte höja priserna. Den som tjänar mest på prishöjningarna är staten. Deras momsintäkter har ökat med 11,8 miljarder årligen, säger Urban Malm, som driver Ica Maxi i Stenhagen.
Maxibutiken i Stenhagen är dock en av de livsmedelsbutiker i Uppsala som redovisar högst vinst. Under 2023 gick bolaget 23 miljoner plus. Men det är ingen övervinst, enligt Urban Malm. Marginalen är cirka 4 procent, vilket innebär att butikens vinst är fyra kronor på varje hundralapp i försäljning.
Ica Maxi i Stenhagen delade ut mest till ägarna. "Det behövdes i samband med generationsskiftet", säger Urban Malm som driver butiken.
– Jag vet inte om någon annan bransch har så låg snittvinst som dagligvaruhandeln, säger han.
Urban Malm säger också att överskottet behövs för investeringar i butiken.
– Vi har investerat 10–12 miljoner per år, bland annat i ett växthus och en bergvärmeanläggning, säger Urban Malm.
Kvantum i Gränby är en av de tre jättarna med en vinst på 21 miljoner i den senaste redovisningen.
Just behovet av investeringar anges av många som ett skäl till att avkastningen behövs. Men en stor del av vinsten plockas även ut av ägarna. Tillsammans har Uppsalabutikerna delat ut mellan 30 och 100 miljoner om året till ägarna mellan 2018 och 2024 – belopp som ägarna lyfter som kapitalinkomster. Totalt delade Uppsalabutikerna i fjol ut 106 miljoner. Allra störst utdelning stod Ica Maxi i Stenhagen för, med 50 miljoner kronor varav 40 miljoner efter beslut vid en extra bolagsstämma.
Hur går det ihop att överskottet behövs till investering när bolaget delade ut 50 miljoner?
– Min far beslutade att efter 50 år som Ica-handlare avsluta sin karriär och sälja sin del av företaget till mig. Den extra utdelningen sänkte värdet så att jag kunde köpa bolaget, säger Urban Malm.
Men det är inte alla butiker som gör stora vinster.
Tobias Aresköld, som driver Ica Supermarket City, säger att han förstår att kunderna reagerar när matpriserna stiger.
– Det är en jätteinflation vi har, när råvarupriserna sticker. Men vi handlare får tumma på marginalerna också, säger han.
Ica City är en av de Ica-butiker som redovisar vad som i praktiken är ett nollresultat.
Hyresnivån kan vara en sak som gör det tuffare för Ica Supermarket City att få ihop kalkylen. Enligt den senaste årsredovisningen var vinsten 410 000 kronor efter en försäljning på 71 miljoner, i praktiken ett nollresultat.
Ungefär samma omsättning har Folkes Livs vid Rackarberget. Men Folkes hade en vinst på 4,4 miljoner kronor, vilket gör den till Uppsalas lönsammaste matbutik när man tittar på marginalen i procent – varje hundralapp i försäljning gav en vinst på 6 kronor och 50 öre.
Folkes Livs har den högsta marginalen av de undersökta livsmedelsbutikerna.
Många av butikerna i den här genomgången är Ica-butiker. Det beror på att de alltid drivs som egna aktiebolag, vilket gör att de har offentliga årsredovisningar.
Av de övriga aktörerna, där de enskilda butikerna inte drivs som egna bolag, är Willys den klart största med en total försäljning på 47,7 miljarder och en vinst på 1,9 miljarder, vilket ger en marginal på 4 procent. Men alla går inte med vinst här heller. Både Coop och Citygross redovisar förluster.
Hemköp vid Västertorg är en av de två Hemköpsbutiker i Uppsala som drivs som fristående bolag.
Nelins är en fristående butik som går ungefär jämnt upp.
Ingen från Coop har velat ställa upp på en intervju. Axfood, bolaget bakom Willys och Hemköp har nyligen även köpt Citygross, och räknar med att kunna vända resultatet till vinst, enligt Magnus Törnblom, presschef på Axfood.
– Vi ska stärka konceptet och tydligare utmana konkurrenterna i stormarknadssegmentet, säger han.