Så vill polisen få bukt med kriminella ligor
Uppsalapolisen inrättar en specialenhet på 20 personer med uppgift att krossa den grova organiserade brottsligheten. Enheten är en del av den största satsning mot organiserade kriminella som gjorts i Sverige.
Till sommaren ska sammanlagt 200 poliser vara i gång vid de särskilda aktionsgrupper som formas på åtta platser i Sverige, däribland Uppsala. Det innebär en ökning med 40 procent jämfört med de cirka 500 poliser i landet som i dag jobbar mot de kriminella ligorna.
Uppsalas aktionsgrupp får 20 poliser som ska punktbevaka gängen.
- Vi får ett rejält resurstillskott och ska dessutom arbeta mer strukturerat mot den grova organiserade brottsligheten. Satsningen ger oss betydligt större möjligheter att stoppa de här personerna, säger Uppsalapolisens operativa chef Erik Lagerholm.
De senaste åren har problemet med kriminella nätverk vuxit och de inblandade har även börjat gå till attack mot myndigheter. Ett exempel är fjolårets bombdåd mot en åklagare i Trollhättan som förberedde en rättegång mot personer med kopplingar till Brödraskapet Wolfpack.
- De här personerna sluter sig samman för att begå brott och känner sig tryggare genom grupptillhörigheten. Vi bedömer att det i nuläget finns tolv kriminella grupperingar med sammanlagt 500 medlemmar och de senaste åren har antalet aktiva personer ökat, säger Thord Modin vid Rikskriminalens underrättelsesektion.
Han har även sett en attitydförändring.
- För 20 år sedan skulle ingen vilja skylta med sin kriminalitet. I dag berättar en del med stolthet att de tillhör ett kriminellt gäng. Vi ser även att ungdomar söker sig till de här nätverken.
I fjol sjösatte regeringen vad man kallar en nationell mobilisering mot grov organiserad brottslighet. En av åtgärderna är inrättandet av de aktionsgrupper som ska byggas upp i bland annat Uppsala.
En annan del i satsningen är att polisen vid åtta orter i landet, däribland Uppsala, ska starta regionala underrättelsecenter. Där ska information om grova kriminella samlas in och utbytas mellan myndigheter som polisen, Skatteverket, Tullverket, Kustbevakningen och Kronofogden.
Polisens satsning med aktionsgrupperna leds av Sörmlands länspolismästare Mats Kirestam. Han tycker att samhället hänger med ganska bra i kampen mot den organiserade brottsligheten.
- Myndigheterna har var för sig ett relativt bra grepp om situationen, men det behövs ett utökat samarbete.
Thord Modin vid Rikskriminalen anser att polisen är mer framgångsrik än vad som framkommer i rapporteringen och framhåller att mer än hälften av Bandidos medlemmar i dag sitter i fängelse.
Uppsala har hittills varit ganska förskonat från gängen. Ett undantag är Uppsalabaserade Gjutjärn MC, som enligt Rikskriminalen nyligen fått beteckningen Hells Angels MC Hang Around Chapter Uppsala. De inblandade antas kunna bli fullvärdiga medlemmar i Hells Angels inom ungefär tre år.
De aktionsgrupper som kampen mot de kriminella nätverken ska utgå från är i sig inget nytt, skillnaden är att de nu permanentas. Tidigare har aktionsgrupper satts in vid tidsbegränsade specialsatsningar mot utvalda individer. En sådan aktionsgrupp, där Uppsalapolisen deltagit, är Operation Maxim som fanns nio månader under 2007.
Aktionsgruppen, som bestod av poliser från sex län, kartlade mc-relaterad brottslighet och personer på Alcatrazlistan, en förteckning över landets grövsta kriminella. Resultatet blev att 17 personer dömdes.
En annan färsk aktionsgrupp, kallad projekt Salt, inriktades mot en av Uppsalas grövsta brottslingar, en 32-årig man. Polisens mål var att få in honom i fängelse minst ett år.
Insatsen krävde poliser från sex län och kostade 467 000 kronor. Den slutade med att mannen i fjol dömdes till åtta månaders fängelse för bland annat vapenbrott.
Så jobbar vi med nyheter