Säg nej till dålig populärkultur
Man måste inte läsa ut en bok om man inte tycker att den är bra. Det är en sanning, tro inget annat. Det är tydligen lätt att få för sig att man har gjort ett personligt åtagande när man öppnar en bok, börjar se på en film eller går på en utställning.
Foto:
Är det författaren man känner sig småtaskig mot om man bara lägger boken ifrån sig? Vill man inte förolämpa regissören som har lagt ner hela sin själ i den där filmen som man bara inte tål att se? Eller är man bara rädd för att missa något? Den blir nog bättre sedan, resonerar man. Den tillhör allmänbildningen.
Känner du någon som har gått ifrån en film på bio? Inte ens när jag råkat hamna på skräckfilmsvisningar har jag gått därifrån, och trots att jag är så rädd att jag nästan kissar på mig sitter jag kvar. Jag kniper ihop mina ögon och försöker att inte lyssna till det där smaskande ljudet av ett basebollträ som spräcker en skalle.
Jag har en kompis som helt har slutat se på film eftersom hon bara har råkat se riktigt usla filmer på senaste tiden.
"Och då sitter jag ju där och slösar bort två timmar av mitt liv", säger hon. När jag föreslog att hon bara skulle stänga av tv:n blev hon upprörd. Det kan man ju inte. Det går bara inte.
Man kan inte sluta följa Lost trots att man har slutat bry sig om det där mystiska och hemska redan under första säsongen. Jag har ju börjat. Jag har redan lagt ner så mycket tid. Det krävs en viss handlingskraft när man ska stoppa en boll som är i rullning.
Det är inte ovanligt att resonera så. Man ska inte skämmas om man gör det. Men kanske, kanske är det dags att tänka om.
I min bokhylla står idel halvlästa böcker. I den högen ligger Allt är upplyst, Gentlemen, Brott och straff (ja, i princip alla ryska klassiker).
Trots de uppenbara kvaliteterna har de inte fängslat mig. Och om jag inte finner nöje i dem, varför då ödsla min tid?
Då läser jag hellre om. Nu är jag inne på tredje varvet av Den amerikanska flickan. Snart är det dags för Brideshead revisited på dvd igen.
Jag vill på allvar förespråka en mer sund relation till kulturkonsumtionen. På min bokhylla finns tre dvd-boxar som fortfarande ligger inbäddade i sin förpackningsplast. Suck, vi kommer aldrig hinna, säger min sambo. Nej, inte om vi måste läsa ut alla de där pocketböckerna som ligger halvätna på nattduksbordet. Eller kokböckerna som fortfarande ligger kvar i adlibris-kartongen i hallen. Eller alla avsnitt av Studio 60 på nätet.
Prioritet! Rensa, sortera, systematisera. Våga säga nej. Livet är för dyrbart för dålig populärkultur.
"Känner du någon som har gått ifrån en film på bio? Inte ens när jag råkat hamna på skräckfilmsvisningar har jag gått därifrån, och trots att jag är så rädd att jag nästan kissar på mig sitter jag kvar."
Så jobbar vi med nyheter