I Uppsala län togs dna-prov genom topsning på totalt 1739 personer förra året. Det var en betydande ökning från 2011 då 1190 personer topsades. Men prognosen i år är en sänkning av antalet topsade till 1429 personer, och förklaringen till det är det infördes nya parametrar att mäta i proven från och med förra året.
– Kommer en redan tidigare topsad person in misstänkt för nya brott så tar vi ett nytt prov för att få med också de nya parametrarna. Det är få som motsätter sig en topsning som utförs genom att salivprov tas från munnen. Alternativet är blodprov, och de flesta föredrar trots allt topsningen, säger Lars Nyfjord, kriminalkommissarie och chef för tekniska roteln vid Uppsalapolisen.
De nya parametrarna infördes för att polismyndigheterna inom EU ska kunna utvidga samarbetet över gränserna och ha ett utbyte av dna-profiler. Men risken för felaktiga resultat ökar när profilerna testas i ett större område. Med flera parametrar minskar risken för felaktigheter.
En internationell utvärderingsgrupp har kontrollerat dataprogram som Statens kriminaltekniska laboratorium använder för att ta emot och skicka dna-profiler. En särskild grupp inom EU kommer nu att ta ställning till om Sverige ska rekommenderas att få delta i prümsamarbetet, alltså utbytet av dna-profiler olika EU-länders polismyndigheter emellan.
I det dagliga polisarbetet är topsning inte något som i första hand används i internationella utredningar. Däremot har spårregistren, där dna-profiler som säkrats vid brottsplatser, och utredningsregister, där misstänkta brottslingars dna-profiler sparas, varit till stor nytta.
– Med hjälp av registren har vi till exempel kunnat se att personer som gripits misstänkta för villainbrott i Uppsala län, också har lämnat dna-spår vid villainbrott i exempelvis Västmanlands och Stockholms län, säger Lars Nyfjord.
Dna-profiler är också väldigt användbara när det gäller att klara upp våldtäktsfall.
– Kan man säkra dna-profilen från en våldtäktsman genom sperma eller hår till exempel, så ökar chansen att finna gärningsmannen även relativt lång tid efter brottet, säger Lars Nyfjord.
Det är inte alla misstänkta brottslingar som topsas. Sedan 2006 är det personer som är skäligen misstänkta för brott som kan leda till fängelse som påföljd som ska lämna dna-prov. Sammanlagt finns nu cirka 119 000 personer i registren. I spårregistret väntar omkring 25 000 dna-spår på att rätt personer ska topsas.