När UNT når henne har hon lämnat den adress där hon hållit sig gömd i tre års tid och är hos en släkting i Uppsala där hennes son Sam bott.
– Jag vill tacka alla som hjälpt och stöttat oss under tiden vi lidit och kämpat. När jag fick höra beskedet så blev jag jätteglad. Jag kunde knappt prata. Jag har levt tre år utan min son. När vi träffades igen så ville han inte släppa mig. Vi bara grät, säger hon.
Vid sidan om glädje känner hon en enorm trötthet. Tiden som gömd flykting har varit ensam och ångestfylld. Hon har haft svårt att sova och lidit av ständig huvudvärk. Trots umbärandena känner hon inget agg mot Migrationsverket som så länge avslagit deras ansökan om uppehållstillstånd.
– Nej, de har ju tagit ett bra beslut nu och insett hur svår vår situation var och hur dåligt vi mådde. Jag är tacksam mot alla.
UNT uppmärksammade fallet i december. Det var då sju år sedan Sam och hans mamma kom till Sverige. Efter en skilsmässa som resulterade i att fadern återvände till hemlandet ansökte Sams mamma om att få uppehållstillstånd av humanitära skäl. Migrationsverket avslog ansökan trots att psykologisk expertis rekommenderat verket att låta de två stanna. Ärendet prövades både av läns- och kammarrätt utan resultat. Sams mamma beslutade då att gömma sig. I höstas hade Sam tillbringat sju av sina åtta år i Sverige. Migrationsverket stod ändå fast vid sitt beslut. Så i fredags ändrade sig verket.
– Nya läkarintyg, intyg från socialtjänsten och barnombudsmannen har påverkat beslutet. Det man säger är att det är risk för barnets psykosociala utveckling om de tvingas lämna landet, säger Advokat Ingemar Sahlström.
Han har handlagt många flyktingärenden men i få av dem har människor farit så illa som i det här.
– Det är ett drama som pågått under tre års tid. Hur länge kan ett barn tillåtas vara i en sådan här situation, frågar han sig.
Migrationsverket vill inte kommentera enskilda fall men verkets presschef Johan Rahm säger att svensk lagstiftning är fokuserad på att ge människor skydd. Sjukdom, psykisk eller fysisk, prioriteras lågt.
– Även när det gäller barn är ribban högt satt och det finns inga klara gränser för hur länge man ska ha varit här och hur sjuk man ska vara. Vi bestämmer från fall till fall när kravet för att få stanna på grund av humanitära skäl är uppfyllt, säger han.
Är det rätt tycker du?
– Det vore fel av mig att ha en åsikt. Det är en fråga för politikerna, säger Johan Rahm.
Fotnot: Sam heter egentligen något annat. För att skydda familjen har UNT också valt att inte publicera namnet på landet.