Villrådiga poliser och åklagare, och en vårdapparat som tyngs av fler patienter med drogmissbruk. Det är konsekvenser som professorn och beroendeforskaren Fred Nyberg ser av domen i Högsta domstolen, HD, i fjol. Hovrättens dom om tio års fängelse för innehav och smuggling av mefedron sänktes till fyra. Flera domar har följt där den nya praxisen stärkts.
– Uppsåtet var bra, de som är längst ned i drogkedjan ska inte ska dömas till de strängaste straffen. Men för att få ned straffen har man gått in i bedömningen av farlighetsgraden. Nu flödar drogerna, eftersom de inte längre anses lika farliga. Polisen ska ju också prioritera brott med högre straff och måste nu lägga mindre resurser på de här brotten än tidigare, säger professor Fred Nyberg, direktör för Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende, U-fold, vid Uppsala universitet.
Under torsdagen arrangerade U-fold ett seminarium vid Uppsala universitet om konsekvenserna av domen. Fred Nyberg var vetenskapligt sakkunnig i den aktuella rättegången och menar att domen inte vilar på solid grund när det gäller farlighetsgraden. HD bygger sin argumentation på en enda vetenskaplig studie, som dessutom är ifrågasatt, menar Fred Nyberg.
Han sitter med i regeringens särskilda råd för alkohol- och drogfrågor och vill se en tvärvetenskaplig kommitté som avgör farlighetsgraden på droger.
– Blir det en fråga för domstolarna kommer ju dagsformen hos advokater och åklagare att avgöra vår syn på hur farliga olika droger är. I Uppsala har vi resurserna som krävs, med jurister, medicinare, farmakologer, och så vidare, säger han.
Den här typen av droger tillverkas genom att man använder strukturen i kända droger, och på syntetisk väg ändrar dem till nya preparat. Utvecklingen sker blixtsnabbt och inga tester sker.
– Försökskaninerna är de som först köper. Det här är som rysk roulette där ingen vet utgången, säger Fred Nyberg.
Rikskriminalen har till Rikspolisstyrelsen just lämnat över en analys av konsekvenserna av HD-domen. Domen påverkar även polisens arbete. Nivån för vad som klassas som grovt narkotikabrott har höjts kraftigt, vilket gör att polisen vid färre tillfällen kan använda olika tvångsmedel, som avlyssning. Dessutom innebär domen högre beviskrav på att den som gripits med innehav spelar en roll i leveranssystemet av drogerna, för att ett hårdare straff ska kunna dömas ut.
– De som sysslar med de här lär sig snabbt. Tillgången på drogerna ökar direkt när straffvärdena minskar. Vi måste nu lägga extra energi på utredningarna för att stärka den gripnes delaktighet i organisationen. Vi kommer få höra många fler som hävdar att de bara har drogen för eget bruk, säger Kim Nilvall vid rikskriminalen.
En annan konsekvens det flaggas för är att fängelserna blir mer av en svängdörr för de här brottslingarna. Den korta tiden i kriminalvården leder till att den öppna vården får hantera många fler personer med missbruk. Det menar tidigare generaldirektören för kriminalvården Lars Nylén, i dag knuten till U-fold.
– Vi vill inte lägga oss i diskussionen om hur långa straffen ska vara. Men vi måste förebereda alla på vad den här nya praxisen innebär, inte minst för vårdkedjan som kommer att tyngas hårt, säger han.