Tron på barnen får honom att tro på framtiden.
– Jag är optimist. Jag tror mycket på vetenskapen och vi vet i dag att det går att påverka barn mycket om vi hjälper dem i tidig ålder. Vetenskapen om barn och barns utveckling växer kraftigt, säger Abdulbaghi Ahmad, forskare, överläkare och specialist inom barn och ungdomspsykiatri vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.
Hans ledstjärnor i sin gärning är demokrati, dialog och mänskliga rättigheter, hans grund är FN:s barnkonvention - ingen religion eller politiskt program, och hans metod är vetenskapens.
– Det enda sättet att lösa krig är att utbilda våra barn i mänskliga rättigheter och demokrati, säger han.
Att Abdulbaghi Ahmad skulle vara optimist och inte en desillusionerad skeptiker är ingen självklarhet. Han flydde undan krigets fasor och Saddam Husseins förföljelse under 80-talet, och har gång efter annan återvänt till mellanösterns oroshärdar som forskare och som barnpsykiatrisk expert för Rädda Barnen. I dag pågår kriget i Syrien och Isis krigsföring väcker skräck världen över. Miljoner människor flyr från sina hem och nästan det enda de får med sig, inte minst barnen, är traumatiska minnen.
Abdubaghi Ahmad har alltid intresserat sig för just barns upplevelser av händelser. I sin forskning har han jämfört kurdiska barn i flyktingläger i Irak och Turkiet, med kurdiska barn i Sverige och med svenska barn.
– Min slutsats är att barns reaktioner är påfallande lika, även om kulturerna de växer upp i är väldigt olika. Det är alltså vi vuxna som blivit förstörda på vägen. De grundläggande värderingarna vi får med oss som barn är väldigt svåra att förändra i vuxen ålder. Men de är lätta att påverka i tidig ålder.
Med den insikten framför ögonen har Abdulbaghi Ahmad och hans fru Zulaykha Taufic öppnat Hälsohuset Metin i Kurdistan för bättre psykisk hälsa hos gravida kvinnor och barn upp till 18 år. Här har paret också startat en förskola som drivs av Zulaykha Taufic, som sagt upp sig från förskollärartjänsten i Sverige.
– Förskolans värdegrund är demokrati och jämlikhet. Vi tar också emot barn med särskilda behov - barn som annars göms. Vi vill visa att de har precis samma rättigheter, säger hon.
Enligt Abdulbaghi Ahmad saknas ett specifikt barnperspektiv i det kurdiska samhället. Alltså är situationen där som i många andra länder, och som i Sverige förr i tiden.
– Alla samhällen passerar olika stadier, Sverige ligger mer än 50 år före Kurdistan när det gäller synen på barn. Bland kurderna används ännu mycket rädsla, skam och skuld i barnuppfostran. Det blir förstås destruktivt, fast många kurdiska föräldrar tror att det är konstruktivt, säger han.
Hans arbete med att få igenom barnperspektivet har gått trögt, men går ändå hela tiden framåt. Exempelvis har projekt med Uppsala universitet och Örebro universitet lett till sådant som utbildade barnspecialister, och obligatoriska och öppna kurser om barnperspektivet på olika utbildningar.
Grunden är hela tiden tron på att barnen kan stöttas att bli trygga i sig själva och att de med Abdubaghi Ahmads ord kan utveckla en "hälsosam personlighet" även i en krissituation. Nu har han med stöd av Världshälsoorganisationen WHO utvecklat ett program byggt på kognitiv gruppterapi för barn i kris, som i flyktingslägren i spåren av Isis framryckningar.
– I bästa fall kan vi så här förebygga psykopatologi och utveckla ett sorts vaccin mot psykisk ohälsa efter traumatiska upplevelser.
Den 30 januari får Abdulbaghi Ahmad ta emot Uppsala universitets Martin H:son Holmdahlstipendium, en utmärkelse för insatser som främjar mänskliga fri- och rättigheter.
– Jag är fantastiskt glad och stolt. Det lilla jag gör verkar ha så stor betydelse.