Att köpa julklappar i god tid är en klok lösning för att slippa trängseln och den stigande irritationen när svetten rinner nerför ryggen inne i vinterjackan. Det finns ju egentligen inget som hindrar oss från att handla klappar året runt, lägga på hemligt ställe i garderoben och vara väl förberedda när det är dags att lacka. Förutom att det sällan blir av. Det brukar stanna vid en tanke. Men det finns andra knep för en smartare julshopping.
– Är man en maximerare som alltid letar efter det bästa kan det vara värt att ändra sitt beteende i jultider, säger Niklas Laninge, föreläsare inom beteendeekonomi, Psykologifabriken.
Psykologen Barry Schwartz har i boken Paradox of chocie delat upp människosläktet i folk som är nöjda med sina val och maximeraren, den som inte nöjer sig med något utan att noga ha kollat alla valmöjligheter. När maximeraren ska handla ser han till att springa runt på stan och jämföra. Av de två typerna är det maximeraren som är mest stressad och den som är mest sannolik att drabbas av depression och dessutom mindre nöjd med sitt val. För att tygla maximeraren inom sig föreslår Niklas Laninge att man skriver en lista på de klappar man ska köpa och sätta ett tak för vad de får kosta. Men också tiden kan vara värd sin kalkyl.
– Vi har svårt att se hur mycket tid vi lägger ner på olika saker. Den som springer runt på stan i timmar, går ju miste om något annat, säger Niklas Laninge.
Han rekommenderar oss att göra en kostnadsanalys i tid. Den tid vi går miste om kallas för opportunity cost, förlust av möjligheter.
– Jag menar inte att julklappar inte är värt att lägga ner tid på men fundera över om du prioriterar rätt. Kanske är det bättre att lägga ner mer tid på klappen till flickvännen genom att beställa en bok på nätet till farmor.
Hans tredje råd är att det kan vara bra att söka det bästa alternativet, men inte jämt.
– Tycker du att julklappar är årets höjdpunkt bör du inte skära ner tiden du ägnar åt att handla. Men i så fall får du minska ner tiden på något annat, kanske städa lite mindre, säger Niklas Laninge, som baserar sina råd på beteendeekonomi, en tvärvetenskap med inslag av psykologi och ekonomi.
Själv blev han intresserad just för att han lider av viss beslutsdångest. ”I år ska vi köpa mindre julklappar”. Hur många gånger har man inte bestämt sig för det? Men det verkar inte funka i realiteten. Jul efter jul slår handeln nya köprekord och förväntas även göra det i år.
– Ja, så står man där och kompletteringsköper trots att ambitionen var en annan. Det kan vara blodkorven som man ändå inte gillar eller en julklapp i sista stund, säger psykologlektor Åke Pålshammar, Uppsala universitet.
Trots att lyckoforskningen menar att vi inte blir lyckligare av ett överflöd av materiella ting är det svårt att avstå från julklappsinköp i drivor. Runt 7 000 kronor är genomsnittet för vad vi lägger ner per person.
Klappberget är en del av traditionen som är det sociala kittet så här års. Exakt hur en god jul ska vara har basunerats ut i månader. Men misströsta inte, traditionen har sina poänger.
– I en tid när allting förändras så snabbt och många har det kaotiskt omkring sig kan just traditioner och vanor skapa trygghet. Att göra en sak på samma sätt varje år kan vara den stabilisator som ger lugn och ro. Vi samlas samma tid som i fjol, tittar på tv samma tid, öppnar klapparna på samma sätt som i fjol och slipper tänka och fatta beslut. En rigorös ordning blir som en ledstång att hålla sig i även om det gungar rejält, säger Åke Pålshammar.
Men varför är det så svårt att förändra sitt beteende till jul?
– Det kostar på att bryta mot traditioner. Den som gör något på ett annat sätt får alltid räkna med att bli ifrågasatt som person. Det är priset man får betala, säger han och tillägger att det är lättare att bryta mot konventioner om man är flera i båten.
Då blir det avvikande beteendet en överenskommelse mellan flera personer och inte längre en fråga om personlighet.
– Och det gör ju många människor också. De går ihop i grupp, skiter i traditionerna och sticker i väg på en resa. Flee or fight. Det krävs mycket mera av den som väljer att stanna hemma och fira antijul. Att fajtas är svårare än att fly, säger han.
Men om man inte känner sig som en superhjälte med oanade krafter utan mest bara vill krypa ner under täcket. Runt 50 procent av svenskarna känner trötthet under den mörka årstiden, skriver psykolog Jenny Klefbom i Psykologiguiden.
Hur kan man då peppa sig?
– Om man har upplevt flera dåliga jular tenderar minnena av dem att ta över från de goda jularna man haft. En sak som man kan göra är att sätta sig tillsammans med någon som man upplevt en bra jul med och väcka gamla glada minnen till liv. Det är samma andas barn som när äktenskapsrådgivare ber paret som kommit ifrån varandra att tänka tillbaka på hur det var när de inte bråkade utan var nykära, säger Åke Pålshammar.
Men det måste finnas en djupare orsak till att vi utsätter oss för all den här julhetsen?
– Jo, i grunden handlar det förstås om att vi vill bli omtyckta och älskade. Kärlek är en urkraft som är kopplad till inre frid.