Det var i maj som en kvinna i 40-årsåldern fick en spiral insatt av en barnmorska i Uppsala. Kort efteråt fördes hon till Akademiska sjukhuset med blödningar och svåra smärtor i underlivet. Kvinnan hade drabbats av en typ av streptokocker, ibland kallad mördarbakterier, som i enstaka fall kan orsaka blodförgiftning.
Kvinnan fick antibiotika vilket satte stopp för bakteriernas framfart men vävnaderna i flera kroppsdelar hade redan förstörts. Efter en rad operationer har kvinnans båda händer och ben amputerats.
Familjen har anmält händelsen till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg.
– Vi vill veta om vården har gjort fel, säger en anhörig.
Enligt Bengt Sandén, chefläkare vid Akademiska sjukhuset, finns inget som tyder på att sjukvården hade kunnat undvika förloppet genom att agera annorlunda.
– Det innebär att vi i nuläget inte gör någon lex Maria-anmälan. En sådan görs bara om patienten drabbats av en undvikbar skada. Men jag ska fortsätta att granska fallet och om det framkommer att något misstag begåtts gör vi en händelseanalys, uppger Bengt Sandén.
Kvinnans anhöriga hävdar att informationen om att hon fått en spiral kort före insjuknandet inte tillräckligt tydligt överfördes från barnmorskemottagningen till Akademiska sjukhuset. Men Bengt Sandén säger att en eventuell informationsmiss inte påverkat förloppet.
I det aktuella fallet handlar det om bakterien Streptococcus pyogenes som många människor bär på i till exempel svalget utan att drabbas av några symtom. Samma bakterie ger ibland upphov till halsfluss men den kan även orsaka barnsängsfeber och svåra hudinfektioner.
– Ingen vet varför en del personer inte har några besvär av den här bakterien medan andra får halsfluss eller till och med blodförgiftning. En teori är att vissa patienter saknar något i sitt immunförsvar vilket gör att följderna blir särskilt svåra, säger Birgitta Lytsy, hygienöverläkare vid Akademiska sjukhuset.
En så kallad invasiv streptokockinfektion kan på kort tid ge ett livshotande förlopp. Symtomen är bland annat hög feber, organsvikt och förstörd muskelvävnad. Ofta krävs att patienten snabbt opereras för att få bort död vävnad och stoppa smittspridningen.
Att en patient vid Akademiska sjukhuset förlorar ben och händer till följd av ett sådant här bakterieangrepp är enligt Birgitta Lytsy extremt ovanligt.