Skolans rektor Robert Ulrich betonar att det inte är fråga om några uppsägningar, utan om omflyttningar.
— Det låter alltid väldigt mycket i första ronden när det är fråga om besparingar, men när processen väl börjar blir det snabbt mindre dramatiskt. Från början diskuterade vi att ta bort 16 lärartjänster, men nu är vi i praktiken nere i åtta. I slutändan vet vi inte var vi hamnar.
Större klasser
Vad som i praktiken kommer att hända på Sävjaskolan i höst är att klasserna blir större. I stället för som idag ha 23—24 elever i varje klass, kommer varje klass att innehålla upp till 30 elever.
På Sävjaskolan finns en särskild undervisningsgrupp för elever med Aspergers syndrom. Till hösten kommer dessa elever att få börja i Folke Bernadotte-skolan i stället. Deras personal flyttar med och på så sätt sparar skolan in på 2,25 elevassistenttjänster.
En annan förändring är att den särskilda undervisningsgruppen för elever med långsam inlärning inte längre kommer att finnas kvar.
— De eleverna kommer att plockas tillbaka till sina klasser. Praktiska och estetiska ämnen kommer de att läsa ihop med sina klasskamrater, men sedan kommer de att få extra stöd i kärnämnena svenska, matte och engelska, säger Robert Ulrich.
"Språng framåt"
På det stora hela har han en positiv inställning till förändringarna hans skola ställs inför.
— Jag är intresserad av historia, och ser man bakåt i tiden så har de största sprången framåt tagits under knappa tider, när det inte har funnits något överflöd. Man måste pröva något nytt ibland — det kan bli bättre.
Som konkret exempel nämner han att undervisningstiden kan förkortas för att göra inlärningstiden mer effektiv för eleverna, och samtidigt lätta arbetsbördan för lärarna.
"Synd om barnen"
I lärarrummet träffar UNT Sissel Sjöberg och hennes kollega, som inte vill framträda med namn i tidningen. De är starkt kritiska till sparkraven som skolan står inför.
Sissel Sjöberg är lärare för den särskilda undervisningsgruppen för elever med långsam inlärning. I höst kommer hon att få undervisa en sjätteklass i stället, när gruppen hon har haft hand om inte längre kommer att finnas.
— Jag tycker det är synd om barnen, säger hon. Nu kommer de att hamna i stora grupper med 30 elever. Jag tror att det kommer att bli jobbigt för dem. Tanken är ju att de ska få fortsatt stöd. Men hur mycket det blir vet vi inte.
— Grejen är den att det inte finns så mycket att skära i när det gäller skolan, flikar hennes kollega in. Man kan ju inte gärna ha mindre än en lärare per klass. De bitar som finns är ju de som står för det lilla extra — de elever som behöver mer stöd än andra. Maten kan man ju inte skära ned på något mer. Det skulle vara lönerna då i så fall, lönekostnaderna.
Dyrare kriminalvård
Alf Hofslagare är lärare i matte och no och även skyddsombud på Sävjaskolan.
— Jag tror att vi kommer att få en större arbetsbörda allihop, säger han. Elever med särskilt behov av stöd kommer inte att få den hjälp de behöver.
Han ser en risk för utbrändhet för de lärare som finns kvar när de inte kan klara av jobbet som de borde.
I förlängningen tror han att nedskärningarna kommer att leda till en försämrad skola.
— Jag vet inte hur kommunen har tänkt att ta sitt ansvar för de barn med särskilda behov som drabbas. I slutändan tror jag att de kommer att kosta staten på ett annat sätt — i form av kriminalvård, till exempel.
Reshan Aziz, till höger på bilden går i nian på Sävjaskolan i Uppsala. Enligt honom har besparingskraven redan börjat märkas på skolan, bland annat i form av kortare klassresor.
Till vänster Hennoch Estifanos.
UNT frågade några elever på Sävjaskolan vad de tycker om nedskärningarna.
— Vi kommer att bli 40 personer i en klass, det går ju inte! Vår klass ska få tio nya elever. Det blir ju ett dagis! säger Heresh Ali som går i sexan på Sävjaskolan.
Reshan Aziz i 9E säger att besparingarna redan har börjat påverka eleverna.
— De tar bort ganska mycket. Som till exempel skär de ner på resor vi gör med klassen. Vi får inte åka lika långt bort nu. Förut åkte vi till Göteborg, men nu åker vi till Stockholm och åker hem bara efter några timmar, och vi får betala bussen själva. Och nu får vi bara en penna på ett år och ett sudd, förut fick vi mer.
— Förut kunde vi köpa stift och pennor, sudd och sånt, billigt, för en krona styck. Men sen snackade de med någon som är med i kommunen och nu ska de sluta med det, säger Mikael Apelthun i 9D.