Semester - en tydlig klassfråga
Busschauffören Diego Perez är sliten. Han har två söner och har bara råd att ta ledigt i tio dagar. Att resa till släkten i Chile vore drömmen. Semestern är en tydlig klassmarkör, enligt en ny LO-rapport.
-I sommar får jag bara två veckors ledighet. Jag känner mig ganska sliten i kroppen. Gabriel sov inte mycket i natt, men nu gör han det.
Diego Perez har nyligen blivit fast anställd i Sundsvall och har inte tjänat ihop till mer semester. Han har åkt bort i tio dagar till Skara sommarland och till Malmö med sin familj i sommar.
- Fem veckors betald semester vore superbra. Men nu ska jag flytta till min flickvän och till Gabriel i Märsta. Så jag får börja söka nytt jobb.
För Diego Perez är det viktigt att hans barn ska ha leksaker, kläder, att de ibland ska kunna äta ute och att mat aldrig ska saknas hemma.
- I framtiden vill jag att mina söner ska kunna träffa sin farmor och farfar i Chile. Men bara en biljett tur och retur kostar 11000 kronor.
Han tror att det kan bli dyrt med semester om några år och sparar pengar åt sina barn.
- Svenskar reser mycket och eftersom barnen växer upp här kommer de nog också att vilja resa en del.
Även Diar Sarrokhi, 26 år, får en kort semester i år. Han packar vatten och kaffe åt flygbolag och restauranger på Arlanda.
- Jag är vikarie och har fått slita i 18 månader för att ha råd att åka två veckor till Cypern. Nu har jag tagit tjänstledigt utan rätt till lön.
Även hans fru är tillfälligt anställd och jobbar på ett dagis. Han upplever att tillvaron som vikarie är otrygg och känner att han inte vågar skaffa barn.
- Jag är ung och vill klara mig själv utan stöd från kommunen. Om jag blev fast anställd skulle det kännas lite bättre.
Men jämfört med många andra är Diego Perez och Diar Sarrokhi ändå relativt lyckligt lottade. 27 procent av LO-medlemmarna har varken fritidshus eller råd att resa bort på sin semester. Det påverkar välbefinnandet och folkhälsan, enligt LO-utredaren Sven Nelander.
- De kan inte göra det de drömmer om. Både före och efteråt pratar alla på arbetsplatsen om semestern. Utan semester blir det tufft och stressigt på hösten.
En halv miljon svenska barn under 18 år har inte tillgång till fritidshus eller har inte åkt på semester det senaste året, enligt Sven Nelander. Och då räknas inte barn till föräldrar som står utanför arbetsmarknaden.
- Det leder till stora välfärdsförluster för barnen. När skolkamraterna berättar om sina upplevelser under sommaren får de här barnen sitta tysta. De får fattigstämpeln i pannan.
De ensamståendes inkomstutveckling har inte hängt med, ungefär 40 procent har inte råd att åka på semester. Värre än så har det inte varit sedan år 1994.
Förra året hade färre råd att åka bort och LO:s förklaring är en viss ljusning på arbetsmarknaden.
Så jobbar vi med nyheter