Ser ljusglimtar i konjunkturmörkret

Det är nästan 20 år sedan Sverige senast drabbades av en rejäl ekonomisk nedgång. I slutet på 1980-talet började bankerna låna ut enorma pengar som satsades i bland annat kommersiella fastigheter. Fastighetspriserna drevs upp till astronomiska belopp och när bubblan sprack 1989 ströp bankerna utlåningen.
Arbetslösheten steg och med start 1991 försattes årligen 10 000-tals företag i konkurs.

Många i Uppsala län fick känna av in på bara skinnet vad en lågkonjunktur kan innebära. Sommaren 1993 berättade UNT till exempel om en familj som köpt ett parhus i Örsundsbro för 200 000 kronor. Men de klarade inte ekonomin och fick sälja sin bostad för en krona. Arbetslösheten steg som högst till 9 procent. Nu kan vi vara på väg dit igen. I sin senaste prognos spår Konjunkturinstitutet att arbetslösheten nästa år åter kommer upp i just 9 procent.

UNT bad Anders Forslund, docent i nationalekonomi vid Uppsala universitet, att jämföra de båda krisperioderna.
- I dag är statens finanser betydligt starkare beroende på bland annat utgiftstaket. Det ger regeringen större möjligheter att mildra lågkonjunkturens effekter än under 90-talet, säger Anders Forslund.
En annan viktig skillnad är den förändrade penningpolitiken. På 90-talet hade den svenska kronan fast växelkurs och regeringen lade ut stora summor på att försvara kronans värde. Numera är växelkursen rörlig vilket enligt Anders Forslund bör fungera som en buffert och göra Sverige mindre känsligt för svängningar i omvärlden.

Svävar det några orosmoln över den nuvarande krisen som inte fanns med sist det begav sig?
Ja, svarar Anders Forslund. Främst gäller det att 90-talsproblemen hade inhemska rötter och var något som skapats inom Sveriges gränser.
- I dag handlar det snarare om yttre faktorer och vårt stora beroende av omvärlden kan få negativa konsekvenser.
Går det på något sätt att förebygga att lågkonjunkturen fördjupas ytterligare?
- Det mesta ligger utanför vår kontroll och mycket hänger på vad som händer ute i världen. Men Sveriges regering kan exempelvis försöka hålla uppe konsumtionen genom skattesänkningar. Börjar landstingen och kommunerna få små skatteintäkter på grund av ökad arbetslöshet kan staten skjuta till pengar för att upprätthålla sysselsättningen inom den offentliga sektorn. Han nämner även att det är viktigt att arbetsförmedlingarna och arbetslöshetsförsäkringarna fungerar som de ska.

Anders Forslund betonar att det är ytterst svårt att göra en prognos eftersom situationen är så osäker.
- Men ska jag gissa vilt tror jag inte att dagens lågkonjunktur blir lika djup som på 90-talet främst beroende på de bättre statliga finanserna och den rörliga växelkursen.

Annika Hellström, bankchef för Swedbank i Uppland, tror att ekonomin vänder uppåt år 2011.
- Den läkningsprocess som ska till under den tiden är bland annat att finansiella obalanser måste justeras, till exempel att fastigheter varit för högt värderade, säger Annika Hellström. Sverige är bättre rustat än USA, vi har lärt oss läxan från 90-talskrisen och här har fastigheterna inte övervärderats. Jag tror inte att folk i Sverige den här gången kommer att få gå från hus och hem.
Hon är än så länge nöjd med vad regeringen gjort för att motverka lågkonjunkturen.
- Statliga Almi, som lånar ut till företag, har fått ytterligare två miljarder kronor av regeringen. Dessutom har reporäntan sänkts vilket betyder mycket.
Som ytterligare åtgärd för att få bukt med arbetslösheten skulle Annika Hellström gärna se att reglerna ändrades så företagen fick lättare att göra tidsbegränsade anställningar.
Hon betonar att löntagarna hittills i år snarare fått mer pengar att röra sig med, trots all rapportering om kris. Detta på grund av sänkta boräntor och lägre skatt.
- Faran är att mediebilden av krisen får folk att spara mer vilket ytterligare spär på problemen.
Apropå mediebilder kan man undra hur det står till med Swedbank som ibland utmålats som illa sargat.
- De påståendena har inget med verkligheten att göra. Swedbank är en lönsam bank och vi räknar att göra god vinst under 2009.